Category Archives: Just nu

En intensiv dag

Arvid och jag har haft en mycket intensiv och rolig dag. Vi började med simlekis och där har Arvid gjort enorma framsteg! Idag ville han att jag skulle släppa honom i vattnet utan en enda flytgrej och det hade ju inte gått så bra kanske. Men i jämförelse med första tillfället där han var fastklamrad som en chimpansunge så är skillnaden enorm! Han är då mycket mer bekväm i vatten nu. Väl investerad tid 😀

Jag kunde inte välja mellan Skogsknytte och simskola i somras och därför tog vi båda trots att att de krockar vid ett par tillfällen och då missar vi simlekis. Idag slutade simlekis 10.30 och Skogsknytte började 11, med andra ord möjligt att hinna båda men ganska omöjligt att hinna i god tid till aktivitet nr 2 eftersom man ju är naken och blöt vid 10.35.. Idag var det i samband med Friluftsfrämjandets 100-årsjubileum (eller var det 50 år? 150?) samt invigning av Valla park och eftersom vi kom sent och det var galet mycket folk hittade vi dem först efter nästan en halvtimme.. Lätt irriterad var jag då ska erkännas men det gick över snabbt. Sen letade vi gosedjur och sjöng sånger om dem och åt kokta ägg och messmörsmacka med varm choklad till. Mysigt!!

Vi brukar vara i skogen vid Lambohov men denna gången var vi alltså i Valla tillsammans med resten av Linköpings barnfamiljer. Vi var såklart tvungna att kolla in nya lekplatsen när vi ändå var där! Den var enormt utspridd och stor. Jag tror den gör sig bättre med liiite färre personer även om den var stor. Men det finns massor med grejer att göra, en riktigt rolig lekplats!

Det är kanske inte så konstigt att Arvid somnade på vägen hem och sov i två timmar efter denna förmiddag. Jag kände mig också lite mör ska erkännas och låg i soffan och kollade på serier ett tag. Men sen var det full fart på både mig och Arvid igen och vi både vallade med hundarna, gick promenad och tog hem fårens studsmatta. Nu är fårens sommarhage redo för vintern!

Annonser

Vallkurs!

Idag har jag tränat för Karin S och jag fick två aha-upplevelser som jag måste skriva ner genast.

1. När man ska byta håll och svänga säg 90 grader i fråndrivning så måste hunden upp och stoppa fåren först så att de vänder. Sen visslar man tillbaka hunden så att den driver fåren i rätt riktning. Det går inte att vända fåren genom att hunden går rakt mot sidorna på fåren. Att jag aldrig fattat det tidigare?

2. Om hunden inte tar visslan så skrik inte ordet istället! Ge visselsignalen igen och gå ut och se till att den gör det du ville. Självklart när jag tänker efter.

Jag behöver också träna vidare så att Yeti blir säkrare på flankkommandona, träna på att gå ur balans och på sakta i framdrivningen. Annars, det tar sig! Hämten idag var mycket bättre, slätthunden Yeti blir väldigt frågande när landskapet gör att fåren inte syns och då vill han lösa det på sätt man inte får och skära.. Han lärde sig massor idag i den kategorin och hämtade sen fåren trots att han tappade dem ur sikte och var tvungen att passera knölig terräng, (dvs inte platt mark 😉). Idag vallade han inte till Karin i hämtet heller utan visste att han skulle till mig!

På det hela taget utvecklas han fint och är mer självsäker och mindre flamsig. Han driver otroligt mycket bättre och tar tag och jobbar framåt. I våras var han rädd för fåren efter att ha fått ett par smällar och nu står han kvar om en tacka stampar även om han blir lite osäker och tittar bakåt. I våras vände han och sprang. Mycket modig! Karin tyckte att han gjort stora framsteg i hur självsäker och trygg han ser ut och för sig!

Monster tränade också, men bara kort. Han uppförde sig bra och hämtade utan att stanna alltför kort och drev bra också. Han kände sig hemskt nedprioriterad som bara fick träna 15 minuter, men Yeti är ju i fokus. Nästa år ska vi banne mig ut på banorna!

Fåren har flyttat hem och hundarna har fått ett bord!

I förra veckan slog en varg 8 får bara ett par mil bort och efter detta syntes den ännu närmare. Det var ett skäl till att fåren fick flytta hem, bättre bete och skydd för storm och regn var ett annat. Det är skönt att ha dem hemma och veta att de har möjlighet att gå in i stallet om vädret blir riktigt dåligt och den höga granhäcken skyddar dessutom bra mot alla vindar utom de ostliga.

I helgen rev jag staketet mot min sandpaddock som jag hade så många agilitydrömmar om. En annan era. Idag är den igenväxt och får ingå i betet istället. Det gör att formen på hagen blir bättre för vallning också!

Vädret var så varmt och skönt i söndags att jag fick mycket gjort utomhus! Bland annat byggde jag ett bord till hundgården. Det är vårt gamla balkonggolv som fått nytt liv. Det där golvet har verkligen kommit till användning! Det är både golv och framsida till hundkojorna förutom det nya bordet!

Lösenordsskyddad: Längtan

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Rum för andlighet

Vart tar man vägen egentligen med sin själs törst efter ro och andlig eftertanke om man inte tillhör någon församling eller annat religiöst sammanhang? Jag kan ofta sakna den plats för själen som finns i kyrkor och i andra religiösa tempel och byggnader samtidigt som jag inte känner mig helt hemma i kyrkan på grund av gudens dominans där. Jag tror inte på någon gud men även för någon som saknar gudstro finns behov av eftertanke, självrannsakan eller bara ett ställe där man kan få sitta i lugn och ro hur länge som helst.

Många använder kanske naturen som själarum men jag skulle vilja ha en plats, ett hus, en byggnad där frid så att säga sitter i väggarna. Jag gick ur Svenska kyrkan för ganska många år sedan, kände inte behovet då. Men nu saknar jag både en plats för eftertanke och någon att prata med. Någon jag inte känner och som vars roll är att bara lyssna, att vara medmänsklig och att inte döma.

Kan man gå med igen i Svenska kyrkan trots att man saknar gudstro? Kan man plocka bitarna ur kakan utan att köpa grunden, det som förenar? Eller blir man det udda fåret, den som inte hör dit, den som varken är inne eller ute, som varken är vi eller dem? Det vore visserligen inte en ny känsla, jag har alltid känt mig som att jag inte hör till. Jag har alltid en avvikande tanke, känner mig som en fyrkant som inte passar i ett runt hål. Men vi kanske alla sitter i små båtar på ett öppet hav och ror så att händerna blöder för att nå en trygg hamn? Vad vet jag egentligen om vad andra bär på sina ryggar, vad de inte väljer att berätta eller visa upp? Vad vet jag om vad andra döljer?

Ingenting vet jag om det. Absolut ingenting.

Bilden är lånad här.

Semestern rullar vidare

Vi har inga stora planer för denna semester utan det blir dagsturer och att vara hemma som gäller. Men det finns rätt mycket att göra i närområdet också! Igår var vi på Viljans värld på Länsmuseet och Arvid roade sig i närmare två timmar 😍

Idag åkte vi till Sandvik och iaf jag badade. Mest för att få loss lite skitlukt efter att ha mockat ur en del ströbädd efter fåren, men ändå. Badade gjorde jag!

I övrigt har vi tänkt Kolmården, Astrid Lindgrens värld, Leos lekland, åka till ön.. Om nån har något mer tips tar jag tacksamt emot 😊

Glad midsommar! 

Vi har ätit lunch med pappa och ska iväg till vänner alldeles strax. Arvid har somnat i selen, man är både stor och liten när man snart fyller tre ❤


Vi fick fyra kycklingar igår! Otroligt gulliga små dunbollar, två svarta kopparmaraner, en blå kopparmaran och en liten cream legbar-tupp. Hoppas vi har större tur med hönor på de tre maranerna än på ac-kycklingarna. Lina är en stolt och arg mamma ❤

Försommarkväll

Den milda luften, kornet som glänser i kvällssolen och det nyslagna höet som doftar ljuvligt,  denna tid är den bästa på året. Att bo på landet och få uppleva detta dagligen är underbart!

En ynnest är det att få leva i fred och frihet och känna dofterna av hö på åkrarna med mina vackra hundar strövandes fritt vid min sida ❤

Jag har gett upp

Tidigare vårar och somrar har detta givit mig en hel del stress och gråa hår. I år sliter jag helt enkelt i det. Jag erkänner mig besegrad, lägger mig platt. I år får antingen Pascal köpa och spraya gift eller så får det bli gräsmatta av alltihopa. Jag pallar inte mer.

Vi har testat: harva, bränna, spraya ättika, rensa. Men det tar otroligt mycket tid eftersom ALLA ovanstående kräver många timmar per vecka, tid som måste tas från något annat. 

Så nej. Nu är det nog.

Måleri, förkylning och en tripp till Uppsala 

För en sisådär 20 år sedan målade jag och syrran två (redan då) gamla stolar blå. De har sedan dess hängt med länge även om jag tror att syrran tappat bort sin. Min stol finns kvar och fick idag ny kostym, nämligen den färg som vi inte valde till väggarna. Såhär i efterhand känns det bra att det inte var den färgen vi valde till vardagsrummet, även om jag tycker att själva färgen är läcker.

Stolsmålningen var ett uttryck av en temporär energitopp. Jag har varit förkyld hela veckan och efter en förmiddag på jobbet i onsdags har jag mest legat i soffan och kollat på Girls och Planet earth 2. Idag har jag känt mig lite piggare under eftermiddagen men hostan är efterhängsen. 

I början av veckan var vi i Uppsala eftersom Pascals pappa fyller år på nationaldagen. Jag träffade min gamla JV-kollega Palle ett par timmar för en god och trevlig fika och på kvällen åt vi meze med Pascals syskon vilket var supergott. På nationaldagen firade vi Pascals pappa innan vi körde hemåt igen.