Kategoriarkiv: Just nu

Vänj dig – du är på landet

Igår vallade jag hem tackorna och eftersom alla åkrar är nysådda så har jag inget annat val än att ta dem på vägen. Folk brukar ta hänsyn och bromsa in men igår kom en bil i rejäl fart mot mig där jag stod med tre får och två hundar på vägen. Det är 50 på den sträckan men folk har väldigt svårt att hålla hastigheten. Just denna bil körde inte mycket över 50 men ändå för fort med tanke på situationen. Jag klev raskt rätt ut i vägen och då bromsade bilen hårt och drog ner rutan. Ett stort skägg satt där inne och jag sa att det är får på vägen och han borde sakta ner. Jag gick direkt för att fånga upp fåren och gå vidare. Skägget skrek något efter mig som jag inte hörde, men tonen sa att det inte var vänligt så jag ropade tillbaka ”Vänj dig – du är på landet nu!”

En sak jag kan störa mig rejält på är folk som är på landet men tror att de är i stan. I stan finns parker och cykelvägar och inga djur på vägarna. På landet finns inga cykelvägar eller gångvägar och när åkrarna inte har vall kan man inte gå där heller. På vägarna måste alla samsas. Fotgängare, cyklister, hundmänniskor, hästar, barn som lär sig cykla och som kanske cyklar till en kompis på en 50-väg som borde vara trygg. Och så folk som jag som behöver flytta sina djur och gör det med hjälp av vallhund. De flesta tar hänsyn och bromsar in men för många bara dånar förbi. Som idag, när Arvid cyklade och Pascal och jag gick bakom honom och det blåser förbi en kvinna i kanske 80 knyck utan att blinka. Dum i huvudet är ju bara förnamnet. Finns inget som ursäktar det beteendet.

Jag tror jag ska börja gå mitt i vägen eller kliva ut i vägen när jag är ute med Arvid på cykel och det kommer bilar som inte visar nån ansats till att sakta in. Vi har rätt att vistas där. När man bor på landet kan inte meningen vara att man antingen ska köra bil själv eller hänga i sin inhägnade trädgård. Vi måste få röra oss utan att riskera livet så fort vi lämnar trädgården.

Jag ska börja kräva den rätten.

Välkommen Elin!

Mitt i all sorg blev vi tvungna att köpa en ny bil. Min bil fick spanskt flagg på besiktningen och fick inte ens köras därifrån.. Även att vi visste att den dagen skulle komma blev det ändå en chock den dagen. Hur löser man att bo på landet med i princip obefintlig kollektivtrafik och bara ha en bil? Ja man får ju samåka men helt enkelt var det inte när den ena vill träna på gymmet, den andra vill hem och ut med hundarna och den tredje skulle på simskola..

Men efter ett par veckor flyttade Elin hem till oss och livet blev lättare, åtminstone från logistiskt synvinkel! Vi har sagt länge att vi ville ha en ren elbil när Forden gått i graven och det höll vi faktiskt fast vid. Det känns bäst ur ett klimatperspektiv att köra på el även om det finns saker kvar att lösa vad gäller batteriet och dess tillverkning. Elin är en Reanult Zoe och går ca 27 mil på en laddning och eftersom vi har en laddstolpe är det ju superlätt att ”tanka” hemma!

Jag har nu kört Elin i 10 dagar och är väldigt nöjd! Visst, vi får inte plats allihopa att sitta bekvämt på en långresa eftersom bagaget är litet och Arvid fortfarande har bakåtvänd barnstol men som en pendlarbil är den helt perfekt!

RIP Gustav ❤️❤️❤️

Min lillebror Gustav finns inte mer. Han valde att lämna denna världen i söndags, 30 år gammal.

För alltid älskad. För alltid saknad.

En blinkning när solen just gick ner
En rörelse i ögonvrån
En sista smekning på en tårvåt kind
En solglimt i vågornas dån

Som ett vingslag innan fågeln dök
En brusten blick utan dess ljus
Tvekade du innan du gick?
Blev du knäckt av omvärldens brus?

Vad tänker du i denna stund?
Bäcken porlar fram av lust
Ett prassel av trädens löv
Och så, andetagets sista pust

Festerna!

Den sista delen av sommaren var kalasens tid på Linds Östergård. Först var det en himla massa firanden för Arvid med lite olika konstellationer. Sist ut ett barnkalas som blev himla lyckat! Pascal gjorde en skattjakt med piraten Svartskägg som gömt kinderägg i vedboden och jag körde fiskdamm i hundhuset och satte både handdukar och pinnar på kroken till ungarnas förtjusning. Hundgården blev favoriten som vanligt, det är riktigt roligt att klättra på hundkojorna och klättra in i huset via luckorna 😂

I lördags var det dags för vårt 80-årskalas! Både Pascal och jag fyller 40 i år och det ville vi fira. Jag vet inte hur många timmar det tog att planera (och baka!) inför detta men jag tycker att det blev riktigt bra! Vi fikade på eftermiddagen och en hel massa barn gungade, hoppade i studsmattan och lekte med vatten. Sen gick alla tipspromenad som handlade om oss, tävlade i femkamp och hängde i loungen eller på gräsmattan. På kvällen åt vi buffé som lagades av den eminenta Ullis, bästa beslutet tror jag!

Min moster Bitte tog med solrosor och lite mer blommor i gult och lila som lyste upp borden! Jag hade satt upp vår flaggstångsbelysning i taket på det stora tältet tillsammans med färgglada vimplar och lampor och ljuset blev riktigt fint när mörkret föll. Vi åt kladdkaka och drack vin eller kaffe och värmde oss slutligen med filtar under infravärmen.

38 vuxna och 20 barn var det som kom efter några avhopp! Fantastiskt väder hade vi också, otroligt skönt med tanke på det minst sagt ostadiga vädret veckan innan.

Vi fick en hel massa bra presenter också! En vandringsryggsäck med böcker om vandring, en solstol, en stor tavla som min morbror målat, fint Rörstrandsporslin, viner och vinglas, en stor lergryta, tvålar och så upplevelser som presentkort på Vadstena klosterhotell, teaterbiljetter och mat! Jag har säkert glömt en massa men presenterna tyder på att ni känner oss väl 😍😍

Tack alla ni vänner och familj som kom och firade tillsammans med oss! ❤️❤️ Jag hade en riktigt rolig dag och jag hoppas ni hade det också!

Vi har vallkursat!

Jag och Yeti har varit och kursat för Karin Söderberg idag! Det var längesen vi var på kurs helt klart.. När jag går och pillar själv släpper jag igenom för mycket och driver inte igenom mina kommandon så att han tar dem direkt. Men varför märker jag det inte själv? Nåja, det är väl därför man går på kurs, för att nån annan ska se och påtala de knasigheter man pysslar med. Så min läxa är att driva igenom att han ska lyssna första gången jag ger kommandot och träna på att han ska kunna växla snabbade mellan olika håll och att gå framåt. Det är ju mitt fel att han inte kan det, jag är lite långsam på att tänka snabbt och gillar att lägga hunden mellan kommandona. Men så vinner man inga tävlingar 😉 Man kommer knappt ens runt för det är jäkligt lätt att tappa får för det tar för lång tid innan man får iväg hunden för att göra det han ska. Jag har börjat träna på det men nu fick jag värdefulla tips och en spark i ändan. För att få renare linjer så MÅSTE det ju sitta, både att han tar kommandon första gången jag visslar och att han kan byta mellan att flanka höger, vänster, gå rakt fram eller gå på en lång flank, snabbt och rappt. Och som vanligt när jag kursat för Karin åkte jag hemåt med en glad känsla i kroppen 🙂

Ikväll tog jag en liten sväng hos fåren igen och jag tycker nog att det gick mycket bättre redan! Mindre rörelser och snabbare växlingar. Tycker att han rör sig mycket bättre också.

Överhuvudtaget så har Yeti blivit väldigt mycket bättre i år. Tidigare år han vi fastnat mycket i att han viker ner sig mot djuren och jag blir en frustrerad och dålig hundtränare. Det har känts många gånger som att träningen blivit negativ, att vi är sämre när vi går ut från hagen än när vi går in. Och så i år har något hänt. Jag blir inte frustrerad och Yeti viker inte ner sig. Vad det är som har hänt kan jag inte svara på riktigt, men bra är det! Nu gör vi framsteg och Yeti växer! Tror minsann att han tänt några hack till också. Han har ju fortfarande svårt att flytta djur som inte vill och det kommer nog alltid vara ett problem. Men han gör inte lika många konstiga saker när det händer, som att springa runt mellan mig och djuren. Det är riktigt roligt att träna och fåren går så att vi kör ett litet pass nästan varje dag. Perfekt!

20190814_193050

Vi har ett par tävlingar framför oss som jag hoppas att vi kommer med på! Och tills dess ska vi nöta på våra läxor 🙂

 

 

 

Schweiz tur och retur

Efter den första väldigt arbetsamma veckan packade vi bilen och takboxen och gav oss iväg söderut! Vägen ner körde vi i ett sträck, bara stannade och övernattade på två ställen. Först på Hotel Lolland, vilket visade sig vara ett gammalt ålderdomshem omgjort till Bed & breakfast med en inredning helt från loppis. Charmigt och med god frukost!

Dag 2 tog vi färjan till Puttgarten och tutade söderut på autobahn nästan till Frankfurt. Tyvärr var det inte så mycket tuta på som önskat utan mer tuffa framåt i 30… Vägarbeten och bilköer och resan som skulle ta 7 timmar slutade på över 12 timmar.. 21.40 rasade vi in på det billiga och presumtivt sjaskiga motellet och blev glatt överraskade av dem oväntat höga standarden. Mercure – bra grejer! Dock dyr frukost..

Dag 3 anlände vi äntligen till Ringgenberg strax utanför Interlaken på efter en betydligt mer smärtfri bildag. Syrran med flickvän visade sig ha åkt till fel camping men till sist var alla på plats, tält var resta och mat hamnade i magarna.

Dag 4 gav vi oss iväg till Wilderswil och tog tåget upp till Sylingers platy. Det var väldigt brant, väldigt dyrt och väldigt långsamt men utsikten var nog magisk de dagar det inte är molnigt. Yeti tyckte det var jobbigt att glida hela tiden stackaren. Vandringen hade nog varit helt fantastisk om inte vi gått i ett moln.. Nu var det vitt och fuktigt! Fantastiska blomsterängar och branta stup! Och en livsfarlig, lång och brant gallertrappa som Yeti vägrade gå nerför.. Efter att ha försökt bära honom, locka honom och hasa ner på sidan om den så accepterade han det oundvikliga och gick nerför. En sån modig hund!

Dag 5 åkte vi till Grindelwald och tog gondolen upp till First! Sen gick vi till Bachalpsee som är en alpsjö på 2200 möh! Otroligt vackert, men väldigt mycket folk. Vi vandrade vidare och gick totalt 5 timmar över bergspasset till Bussalp. Det var klart väder och en otrolig utsikt där vi vandrade över snö och steniga stigar. En helt fantastisk dag!

Dag 6 började med antiklimax för Monster var halt. Jag hade dessutom glömt antiinflammatoriska tabletter hemma. Därmed kunde vi inte vandra mer. Halva gänget tog med Arvid och Yeti i gondol upp till Murren och jag och Pascal gick i Lauterbrunnen och tittade på vattenfall i långsamt tempo med Monster.

Dag 7 gav vi upp Schweiz och åkte till Alsace i Frankrike istället. Vi hamnade i byn Eguisheim och tog en rundtur med tufftufftåg med tanke på Monsters tass. Sen tog vi in på första bästa hotell och gick ut på vinprovning! Eguisheim är en otroligt gullig liten stad som med storkbon på kyrkan och det lilla slottet vid torget. Varmt och skönt var det och vi strosade runt, drack lite vitt vin och hade det väldigt fint!

Dag 8 var Monster jättedålig. Han kunde inte gå alls utan plötsligt var han stel i hela kroppen och halt överallt. Jag trodde ju det var artrosen i tårna som ställt till det men nu hade han mer ont än vad som alls var rimligt. Det gick ju inte att vänta med smärtstillande tabletter tills vi kom hem! Jag var förtvivlad och grät och Monster stapplade fram som en gunghäst och jag fick bära honom in i bilen. Jag letade upp en veterinär på Google Maps och vi åkte dit på vinst och förlust. Receptionisten kunde inte ett ord engelska och jag skrev in en text i Google translate som förklarade läget på franska. Efter mycket väntan träffade vi en veterinär som faktiskt kunde lite engelska. Han klämde på Monsters tass och trodde han fått in nåt i tassen. Vi fick antiinflammatoriskt och antibiotika direkt av veterinären och betalade rimliga 48 euro. Monster fick också smärtstillande i spruta. Jag var otroligt lättad! Vi åkte vidare mot Hannover och när vi kom fram på kvällen hoppade Monster själv ur bilen med öronen upp och svansen på svaj! Han var fortfarande halt men bara på vänster fram!

 

Dag 9 var Monster nästan helt hältfri! Woho! Starka grejer i fransk antibiotika.. Efter frukost åkte vi mot Danmark! Efter en avstickare in till centrala Hamburg för att köpa vin (i Tyskland är 99 % av alla affärer stängda på söndagar, hade ju varit bra att veta i förväg!) kom vi till sist till Jellings camping och slog upp vårt tält. Kallt på natten var det så ullnattlinnet och underställsbyxorna åkte på i sovsäcken!

Dag 10 åkte vi till Legoland med en korvbrödspåse med en gratisbiljett på. Mycket folk och ganska kallt kan nog dagen sammanfattas som. Arvid hade jättekul! Hundarna kunde också vara med vilket var ett stort plus. Arvid åkte nästan alla karuseller och var nog i perfekt ålder för att uppskatta parken! En rolig dag helt enkelt, särskilt på eftermiddagen när solen kom fram och mamman slapp frysa.

Dag 11 åkte vi hem! Vi kom hem på kvällen och det var oändligt skönt att sitta i soffan och kolla på Stranger things på kvällen.

En rolig och spännande resa var till ända! Jag hade önskat att tiden i Schweiz blivit lite längre, å andra sida var Eguisheim mycket trevligt! Jag vill absolut åka ner till den delen av Frankrike och Tyskland igen, vi får göra det ett annat år!

Första semesterveckan!

Vi har haft semester i en vecka nu! En inte alls vilsam vecka ska erkännas. Det är likadant varje år, tusen saker som ska göras första veckan. Först nickade jag ur fårboxen. En hel del mockning har jag gjort tidigare men en box var kvar. Sen var det dags att baka inför Arvids födelsedag! Jag bakade vanliga bullar och glutenfria. De glutenfria smakade sådär om jag ska vara ärlig. De glutenfria kakorna gick bättre. Denna bakdag var det väldigt varmt ute, vädret efter det har ju inte varit något att hänga i julgranen direkt..

Måndagen städade vi och harvade grusgången. Grusgången är faktiskt detta år fri från ogräs! Tidigare år har det varit väldigt grönt.. Skillnaden är att vi nu har roborgräsklippare och då frigörs både tid och energi till gruset. Nu har vi både harvat och rensat för hand och gruset är riktigt fint!

På måndagen kom också Pascals pappa och syster med familj. De firade Arvid och vi spelade spel och hade det trevligt. Arvids alldeles nya lilla kusin Juliette var med och jag fick mysa och snusa bebis en stund ❤️

I onsdags fick sig hundhuset och hundgården med kojorna sig en omgång med dammsugaren och moppen. Rent och fräscht inför hösten! Nu på sommaren används den ju inte direkt. Sen tog jag hönshusen också. Tyvärr gjorde det att jag hittade röda hönskvalster i dasset.. Mängder av små äckliga kvalster satt under ett av redena och när jag gick ut på kvällen och lyste med ficklampa kröp de överallt! Gah! Skrev i panik till Lina som kunde sälja kiselgur åt mig som tur var. Nu har jag sprayat och pudrat i dasset och jag hoppas det kommer hålla nere antalet.

På torsdagen fyllde Arvid fem år! Det var en förväntansfull lite unge som inte kunde sova kvällen innan. Arvid önskade sig bara pokemongrejer och han fick både figurer och tröja med Pokemon av oss. Och en ny cykel!

Vi tog en promenad så Arvid kunde prova sin cykel, sen åt vi pannkor till lunch innan vi åkte till Leos lekland och sprang runt i 1,5 timmar innan vi åkte hem lagom tills att mina mostrar och Arvids syssling kom på besök! Fika och tårta varvades med lek och presenter! Freja och Arvid är så himla gulliga ihop, de bara fnittrar och hittar på bus, som att hoppa i poolen med stövlarna på.. 😂

Fredagen spenderades med att packa bilen full och fixa baggarnas staket som de haft vänligheten att klia sig emot. De är inte så himla enkla att stänga in de där! Både horn och rumpa går hårt åt åt nätet när de kliar sig eller kör in hornen i staketet. Två polacker hjälpte mig att sätta brädor och spika märlor så nu jäklar ska de hålla sig inne!

Så nu, efter denna arbetssamma vecka, börjar semestern äntligen på riktigt!

Hur går det med håret?

Jag skrev i februari ett inlägg om det förpackningsfria livet som handlade om att försöka minska förpackningar och även kemikalier i vardagen. Jag hade då köpt en fast tvål för hårtvätt och börjat använda henna för att färga håret istället för ekologisk hårfärg. Ekologisk förresten, ibland undrar man ju hur det ordet (miss-)brukas, även den ekologiska hårfärgen luktar kemiskt och svider lite i hårbottnen.

Tvålen jag köpte var en aleppotvål som består av olivolja och lagerbärsolja och jag är väldigt glad att kunna säga att det funkar utmärkt för både kropp och hår! Det har absolut minskat både antalet förpackningar och kostnaden för min hårtvätt eftersom jag hoppar över både schampo och balsam. En fast tvål är basisk så man behöver någon form av surskölj efter hårtvätten. Jag har en flaska äppelcidervinäger på bänken och en plastbytta som jag snabbt blandar i och häller i håret efter hårtvätt. Smidigt faktiskt! På kroppen funkar också fast tvål utmärkt! Förutom att jag slipper en extra förpackning att slänga, slipper man ju också att bära hem det onödiga vattnet från affären! Dessutom håller sig en hårtvätt längre än med vanligt schampo. Precis i början blev håret lite fett snabbare, men nu behöver jag tvätta håret mer sällan. Det räcker faktiskt med någon gång i veckan!

Nu har jag också använt henna i håret i några månader. Färgen håller bra och den varken luktar kemiskt eller svider i hårbottnen. Luktar gör den faktiskt, typ gräs av något slag. Lite speciell doft som håller sig kvar nån dag efter färgningen. Det är lite svårare att applicera än vanlig hårfärg eftersom färgen blir ganska tjock. Men det kanske är jag som inte spätt ut den tillräckligt? Man kan ha den i håret från nån timme upp till hur länge man vill och orkar. Det blir då mer intensiv färg. Sist sov jag med färgen i håret men en plastpåse ovanpå! Jag sov lite sämre den natten ska erkännas, men färgen blev fin! Jag kan absolut rekommendera att färga med henna!

Anledningen till att jag började färga med henna istället för med annan färg är min kollega Kristina. Hon håller i utbildningar om besprutning inom lantbruket och i hennes föreläsningar tar hon upp hur viktigt det är med keps för att huvudet med alla dess hårsäckar är som allra mest känsligt för kemisk exploatering. Vi tar alltså upp mest kemikalier genom huden på huvudet jämfört med resten av kroppen och ändå är det håret som vi utsätter för mest kemikalier i och med färgningar av olika slag! Känslan är ju lätt obehaglig tycker jag… Av den anledningen började jag med henna istället och då slipper jag tänka på hur mycket kemikalier kroppen tar upp när jag färgar. Att jag dessutom gillar färgen gör det givet att fortsätta!

Påskhelgen

Så otroligt härlig långhelg vi har haft. En massa trädgårdsfix, lite vallning, städ av hönshusen och flera skattjakter. Och så kom min moster och Arvids syssling Freja igår och barnen lekte i flera timmar. Så gulliga så det är inte klokt 😍Arvid och jag roade oss med att baka en äppelpaj och måla ägg medan vi väntade på att Bitte och Freja skulle komma. I växthuset finns nu fyra stora odlingslådor. Hoppas vi kommer trivas med dem! Än så länge bäxer inte så mycket där, men snart så!Jag har sått rödlök, morot och betor på friland men idag hade hönsen varit där och balat sig i jorden så jag gissar på en gles skörd… Prio är staket runt! Lite vallning blev det i morse när det fortfarande var svalt. Första gången på rätt länge! Yeti gick orent efteråt. Borde väl söka för det men jag tvivlar ju på att de har en lösning förutom en massa undersökningar som kostar multum men som inte leder nånstans.

20190422_101314

Storskörd av ägg idag! Alla utom hönan Maria har värpt! De vackra fjädrarna kommer från Tofslan. Hönsen har fått städade hönshus idag, känns fint!

20190422_171544

Jag läste ut första boken i bokcirkeln jag precis gått med i på jobbet. Det var Karthago av Joyce Carol Oates. Den var bra! Och jag är väldigt nöjd med att jag lyckats läsa så mycket i en faktisk bok! Jag lyssnar nämligen nästan på allt numera. Arvid väntade ivrigt på att jag skulle läsa ut boken så att jag kunde göra en skattjakt åt honom. Den fjärde i ordningen tror jag. Efter äggletningen i lördags gick det så att säga inflation i skattjaktandet här hemma 🤣🤣

Lilla Cilla är här!

Klockan 03.30 på lördagmorgonen föddes lilla Cilla! Otroligt söt och ganska stor och fläckig! Har aldrig fått ett lamm med den teckningen förut så det blir spännande att se hur hon kommer se ut som vuxen. Hon verkar pigg och stadig och Ulla är en supermamma. Själva födseln gick bra, jag behövde inte hjälpa till alls och ganska snart hade hon diat också.

Efter att Märta kastade sina lamm i januari var det bara Ulla kvar som gått med baggen Arax. Jag hoppades på två lamm för Ulla men så blev det inte. Ett endaste lamm blev det alltså 2019 på Linds Östergård. Givetvis ska hon bo kvar här ❤️

Och i höst ska tre tackor betäckas så jag slipper denna situation igen med ett ensamt lamm.