Kategoriarkiv: made by Hedvig

En ny hobby

Ibland går det fort när man blir hooked på nåt nytt. På långfredagen var min kollega Lovisa hos oss en sväng för att lära mig att sticka. Det finns de som försökt tidigare men då har kanske tidpunkten inte varit perfekt och jag har inte kommit igång. Nu var tidpunkten nog bra för jag bara stickar på all ledig tid. Och det borde ju inte vara så mycket tid över kan man tänka med hundarna, fåren, hönsen, familjen och odlingarna. Men se, sticka kan man i hög grad göra samtidigt som andra grejer! Till exempel på skypemöten eller när man tittar på tv. Mobilsurfandet får stryka på foten och även odlandet.. Ja ogräset frodas när jag stickar tyvärr. Både i landet och i grusgångarna. Men vad gör väl det när man kan göra egna kläder??

Jag började med gula tofflor till Arvid, sen en tröja i gul ull till Arvid. Sen en rätt avancerad mönsterstickad tröja till mig i ull. Nu hakade jag på en KAL, en knit-along, lite sent med en Siw, en topp med spetsstickning på ärmarna. Egentligen började den tidigt i våras men då gjorde jag ju annat. En knit-along betyder att en massa människor stickar samma sak, det finns en Facebook-grupp och blogginlägg och grejer. Ganska nördigt mao och där hamnade jag rätt omgående. Haha. Jag har nog anlag för att dyka huvudstupa in i det mesta jag tar mig för. Den där spetsen på Siw svor jag förresten över i förrgår, men så repade jag upp började om och fattade mer. Det blir nog en topp av detta till slut!

Siw i lingarn i färgen pomegranate!

Nästa projekt är redan beställt, ytterligare en KAL. Denna gång en kofta. Ja herregud. Men det är KUL och dessutom blir det ju grejer jag kan ha på mig!

Tröja till Arvid
Tröjan Solros!

Tovning i vab-stugan

Arvid har ögoninflammation och är förkyld men på bättringsvägen och jag är också förkyld. Hade till och med feber igår och kände mig riktigt dålig. I helgen tovade jag lite och passade på att fixa lite när jag vabbade igår. Arvid hade lagt in en beställning på en tavla och den fixade vi i förra veckan och gjorde klart i helgen! Han hjälpte till att tova själva canvasen men sen gav han mest direktiv och jag fick göra arbetet. Det blev riktigt fint tycker jag ändå! Gräset, blomman, himlen, älgen och fågeln är till stora delar våttovad direkt på canvasen medan giraffen och de små detaljerna som ögon, ben och klor på fågeln är nåltovade i efterhand.

img_20191103_141301_230

Själv satsade jag på att göra glasunderlägg och även att dekorera en portmonnä som jag gjorde förra helgen. Glasunderläggen klippte jag från en tovad platta och sen dekorerade jag dem med ullgarner i olika färger. Portmonnän gjorde jag i ett stycke med en bit lakan i. Sen sydde jag fast en liten dragkedja och broderade med ullgarn längst upp och nåltovade fast garnet i mönster på den. Jag tycker det är så lätt och roligt att nåltova fast garn så det är svårt att sluta, haha!

Det är ju bara fantasin som hindrar vad man kan tova egentligen, men jag gillar att utgå från vad jag behöver. Nu skulle det till exempel vara bra med en nyckelring, eller kanske ett snyggt grytunderlägg med tovade bollar? En väska behövde jag ju till personalfesten för ett par veckor sedan och den blev ju riktigt bra! Ska gå lös på den med nåltovning bara, sen blir den sig väl aldrig sig lik igen!

Tova tova liten toffla

Pascal är inne i en period när han tecknar just nu. Ansikten växer fram på papper med hjälp av blyerts och sudd. Han säger att han får en kick av att teckna. När det blir bra och  fint och motivet kommer fram så vill han bara fortsätta och göra mer. När jag ska rita något får jag snarare en känsla av ångest. Någon slags prestationskrav blandat med känslan av att var dålig. Inte bara dålig utan helt urkass. Som att det inte finns någon som ritar sämre än jag. Men det är inte så konstigt eftersom jag fick höra det när jag var liten. En vuxen i min närhet sa till mig och mina syskon flera gånger att vi bråddes på pappa när det gällde att måla och rita och en gång när hon bad honom rita en lucia såg det ut som en ko. Andra barn i min närhet var däremot jättebra på att rita. Troligen  var de också mer talangfulla än mig och mina syskon, men kritiken dödade också effektivt all lust att träna och eventuellt faktiskt lära sig något om hur man använder penna eller pensel. Idag kan jag möjligen klottra hjärtan och stjärnor om jag är uttråkad på ett möte. Men sen är det stopp.

Nåväl, jag har tänkt på mig själv som en extremt okreativt begåvad människa ända sen dess. Stel, tråkig och konstnärligt helt obegåvad. Fick tunghäfta eller vad man ska kalla det så fort jag skulle hitta på något att göra både på bilden eller syslöjden. Jag bara satt där medan hjärnan kortslöt sig. Rädsla för kritik och för att andra skulle tycka att jag var dålig tog över helt. Till slut krystade jag fram något men jag hade nog en slät 3a i de kreativa ämnena och det var kanske rätt utifrån vad jag presterade.

Men jag får nog faktiskt revidera synen på mig själv som en konstnärlig idiot. Jag får ju fortfarande lika mycket ångest om någon sätter en penna i handen på mig och förväntar sig något annat än skrift. Men jag kan ju skapa figurer och saker och till och med bli nöjd med hur de ser ut! Det är då ullen som är materialet och det är så förlåtande att man kan ändra och bygga på i efterhand. Eftersom jag har ull nästan i överflöd gör det inget om det helt går åt skogen heller. Då får jag helt enkelt slänga och börja om. Jag har nu i vinter gjort en tavla, olika djur som hundar, får och höns, de fina ljuslyktorna som jag till och med fick en beställning på och sålde och nu senast har jag gjort tofflor. Tre par har jag gjort, åt mig själv, åt Arvid och åt syrran! Fler har jag tänkt att göra, Pascal vill ha och sen har jag tänkt att göra minst en par till som gästtofflor. Vi har ju ganska kalla golv på vintern.. Jag fick en rätt gammal bok om tovning av min moster som jag använt som utgångspunkt och sen har jag hittat inspiration på nätet. Jag både våttovar och nåltovar när jag jobbar med ullen, ofta i kombination som att våttova en grov form och sen nåltova detaljerna. Det som tar längst tid och som är tråkigast är att karda ullen. Hade jag inte köpt kardbänken hade det nog inte blivit mycket gjort eftersom det går åt rätt mycket kardad ull att göra en toffla eller en kanvas till en tavla. Nu går det ju hyfsat snabbt men jag skulle önska att jag hade en kardmaskin istället för att få upp tempot ännu mer. Någon gång kanske? Jag får skapa en dröm i appen Dreams och börja spara pengar till det 😉

 

Tov-flow

Arvid är hostig och jag vabbar. Och tovar. Har ju alltid svårt att hitta inspiration när jag ska göra kreativa grejer men nu har det gått bra! Jag har bara kollat på det jag har runt mig egentligen 😅

Följer ni mig förresten på Instagram? Jag är ju inte så aktiv här längre. Jag har ett öppet konto på Trolleboll där jag mest lägger upp bilder på djuren, odling och livet på landet och ett låst på Trollungens där jag lägger upp bilder på Arvid. På det låsta kontot är jag lite restriktiv med vem jag släpper in.

Vintertid = pysseltid!

Nu är jag faktiskt färdig med alla måsten utomhus! Staketet som skulle plockas ner står ihoprullat inomhus och alla får har fina höhäckar med tak. Det finns ju alltid saker att göra när man har djur och hus men de stora sakerna är avbockade.

I helgen tog jag tag i min flätade dörrkrans i våttovad ull från min tacka Alma. Vi var på julmarknad på Löfstad slott och där blev jag riktigt inspirerad av alla duktiga säljare som tovar fantastiskt fina djur och andra saker. Jag bestämde mig för att göra en vallande border collie och ett par får på min krans! Det är verkligen inte lätt att göra djur men jag känner mig ändå nöjd med den lilla hunden. Igår kväll försökte jag få den att likna Monster och jag tycker nog att jag fick till det.

Nu får den pryda sin plats på dörren 😍😍

IMG_20181204_081610_189.jpg

Jag ska fortsätta göra hundar tror jag, ska se om jag kan få fram mer detaljer och uttryck på en hund i ett lite större format. Arvid har efterfrågat en grön och vit hund som ska heta Yeti, vi får se hur den blir 😂😂

Höhäckar på löpande band

Idag firade vi med finmust från Rudenstams gårdsbutik att jag snickrat och byggt klart hos fåren! Staket är fixat, två höhäckar med tak (!) och ett nytt foderbord i stallet har jag sysslat med de senaste helgerna. Det blev superbra! De här är konstruerade för att minska på spillet och för att höet inte ska bli blött vid regn eller snö.

Arax inspekterade bygget så att det blev godkänt! Han är bra närgången, den gode herrn 😂

Fårflytt hit och dit

Nu har alla fåren flyttat hem, förutom de fyra som flyttat för gott! Jag skjutsade iväg Erika, Amanda, Bäatrice och Bättan till sitt nya hem i lördags. Deras nya matte var en väldigt rar kvinna som hade haft får tidigare. Hon hade några kaniner, höns och två hundar och världens gulligaste lilla stall. Där får de det jättebra! Kul också att sälja till någon som precis gått med i Allmogefårsföreningen och tänker skaffa genbank och gå med i MV-programmet!

Bäatrice och Bättan har haft ovanan att gå igenom staketet den senaste tiden. Betet har varit dåligt och batteriet som driver elstaketet har tagit slut. Nu flyttade de små rymmarna och jag tänkte att då är det nog lugnt ett tag. Det finns ju några, strån kvar och fåren är rätt feta, milt uttryckt. MEN döm om min besvikelse när jag fick ett samtal i söndags om att Bärta gått ut.. Då var det bara att ge upp och ta hem dem. Lämpligt nog hade jag spenderat förmiddagen med att bygga staket så att jag har två fållor hemma.

Snickrat och byggt är något jag har sysslat med de senaste helgerna! Dels denna otroligt fashionabla höhäck! Ett tak bara så är den perfekt. En till i obehandlat trä står i stallet och ännu en för utomhusbruk ska jag bygga i helgen. Förutom detta så har jag fixat staketet. Tänk alltså, lagom när man känner sig rätt nöjd med hur saker är hittar man på något som behövs förbättras eller bytas ut. Som ruttna stolpar som svajar i vinden och höhäckar där det blir för mycket spill. Eller en hönsgård som ska byggas ut, eller ett dass där man kan riva ut en vägg så det blir större och sen isolera så det blir ett utmärkt hönshus! Men dasset får vänta tills nästa år 🙄

Fåren har flyttat hem och hundarna har fått ett bord!

I förra veckan slog en varg 8 får bara ett par mil bort och efter detta syntes den ännu närmare. Det var ett skäl till att fåren fick flytta hem, bättre bete och skydd för storm och regn var ett annat. Det är skönt att ha dem hemma och veta att de har möjlighet att gå in i stallet om vädret blir riktigt dåligt och den höga granhäcken skyddar dessutom bra mot alla vindar utom de ostliga.

I helgen rev jag staketet mot min sandpaddock som jag hade så många agilitydrömmar om. En annan era. Idag är den igenväxt och får ingå i betet istället. Det gör att formen på hagen blir bättre för vallning också!

Vädret var så varmt och skönt i söndags att jag fick mycket gjort utomhus! Bland annat byggde jag ett bord till hundgården. Det är vårt gamla balkonggolv som fått nytt liv. Det där golvet har verkligen kommit till användning! Det är både golv och framsida till hundkojorna förutom det nya bordet!

Potatisskörd

Idag har jag tagit upp resten av vår potatis. Det mesta är vinterpotatis som ska till jordkällaren och lite är sommarpotatis som vi inte hunnit äta upp. När potatisen var uppe gick jag till hönshuset och hämtade två ägg innan jag gick in och stekte raggmunkar. Det känns fint, genuint på något vis.

Jag satte tre sorters potatis i våras, Marine, Juliette och Asterix. Marine är en mycket tidig sort och Asterix en rödskalig vinterpotatis. Det är första året vi odlar potatis och vi behöver iaf inte odla mer sommarpotatis nästa år är lärdomen. Möjligen mer vinterpotatis om lagringen går bra. Jag satte schalottenlök och rödbetor också och det gick hyfsat, hade säkert gått ännu bättre om jag vore bättre på att rensa ogräs..

Jorden är en ypperlig lerjord i trädgårdslandet, kanske inte perfekt just för potatis men maken till feta maskar som bor där! Nästa år blir det morot, mer rödbetor och kanske mer vanlig lök och vitlök. Och nån mer rotfrukt som palsternacka?

Om det bara inte vore så förbenat tråkigt att rensa ogräs. Jag vet att man kan täckodla men vi har ingen uppsamlare till gräsklipparen och är sugna på robot. Kanske kan jag ändå få till något med ensilage nästa år?

Vi bygger ett fort

Efter att räven tagit fyra hönor får de inte längre gå fritt i trädgården och hönsgården är för liten för att erbjuda någon stimulerande miljö till hönsen. Lösningen är att ha en större inhägnad där hönsen inte kommer ut och räven inte kommer in. Nu har vi byggt ett högt staket med gunnebonät på träram som är ca 1,8 m och satt finmaskigt nät nertill så ingen liten kyckling kan ta sig ut runt ytan mellan hönshuset, trädgården, fårhagen, det gamla dasset och höladan. Ytan är kanske 20×10 eller 15 m och det finns träd och ett rejält buskage i ett hörn, en öppen gräsyta och ett hörn med en tät gran. Vi har aldrig förlorat en höna till rovfågel och jag hoppas att buskaget och granen ger en del skydd trots att vi inte kan sätta tak på hela inhägnaden.

Jag tycker det blev riktigt bra, fast vi får fundera ett varv till på hur vi ska göra med grindarna. Det är rätt högt nät på dem idag men möjligen skulle en räv kunna böja ner kycklingnätet om det tog sig upp mot grinden. Jag är lite osäker på hur högt en räv kan hoppa egentligen?