Egentligen tänkte jag att jag nog har slutat med mål. Men något kan ju vara kul att skriva ändå om vad jag tänkt ska ske under året.

Valp

Först och främst har jag tänkt köpa en valp! Än så länge oklart vilken – det finns tre som det kan bli! Om två veckor ska jag dit och hälsa på, fram tills dess får jag nöja mig med de urgulliga bilder jag får då och då!

Yeti

Yeti utvecklas och blir bättre i vallningen tycker jag. Vi ska gå på kurs för Peter Nilsson några gånger under våren och sen är planen att vi ska tävla. Det skulle ju vara trevligt att få bättre poäng än under 2019, kanske ett andrapris eller till och med förstapris? Får vi flyt är det inte omöjligt att vi startar i IK2 också men då behöver vi verkligen få bättre kontroll på styrningen.

Monster

Monster har haft problem med sina tår under vintern och äter smärtstillande och går i flexikoppel. Jag tycker att han ser bättre ut nu och jag börjar få upp hoppet att han ska bli så bra under våren så han kan komma tillbaka till att gå lös och valla lite. Vi får hålla tummarna!

Hedvig

Jag har mått dåligt under hösten och livet har känts mörkt och tungt. Nu är det bättre och förhoppningen är att jag ska få tillbaka energin under våren. Först ska jag och Arvid vara valplediga och åka på utflykter varvat med att mysa hemma. Sen hoppas jag att det finns energi till odling och trädgårdsfix. Lamm ska det ju bli och jag hoppas också att vi får till kycklingar om lilla Zorro III vill ruva igen. Jag hoppas på lagom många ungar på Linds Östergård i vår! Jag har inga mål om att träna eller bli starkare, snabbare eller så, jag vill bara må bra och jag vill ha roligt och mysigt med med min familj och med mina djur. Vill bara känna mig lätt i sinnet och ha ro i kroppen. Bara så.

Mål ja.. Kortfattat kommer det här!

Jag kör vidare på mitt mål från förra året. Jag kan inte skriva något bättre just nu utan jag tycker att detta täcker det viktiga 🙂

Mina mål är ödmjuka i år, jag vill vara där för mitt barn, min sambo och för mina hundar. Samtidigt vill jag naturligtvis göra ett bra jobb på lst. Att hålla alla bollar i luften utan att tappa bort mig själv är en konst men genom att leva i nuet hoppas jag att livet inte bara levs utan även avnjuts likt ett dyrt glas rödvin en sommarkväll. Jag vill inte rusa genom livet med en för hög puls. Jag vill borra in mina fingrar i len päls, gosa med den mjuka pälsen bakom öronen, vila i en omfamning av den jag älskar och låta fingret smeka mitt barns knubbiga arm. Jag vill ha tid till att sjunga, att leka, att kramas och att lyssna. Att vila i stunden och att ha tid att älska.

Jag har även som mål att engagera mig lite mer i vallhundsklubben. Att hjälpa till på någon tävling, att åka på träningstillfällen och att komma in i gemenskapen. 

Monster

Monster är numera pensionerad från tävling och vi har därför bara träningsmål. Målen i vallningen är att fortsätta jobba med tempot och med flanker. Att vi samarbetar och att det fortsätter att vara roligt att träna ihop ❤

Yeti

Yetis stora mål är ett godkänt VP. Vi ska fortsätta gå kurser och utvecklas tillsammans. Öka Yetis självförtroende hos fåren och fortsätta jobba med tempot, säkerhet i kommandona och att hitta lugnet. 

Jag knåpade ihop mål ändå 2016 och nu är det dags att kolla vad som blev av dem.

M​ina mål är ödmjuka i år, jag vill vara där för mitt barn, min sambo och för mina hundar. Samtidigt vill jag naturligtvis göra ett bra jobb på lst. Att hålla alla bollar i luften utan att tappa bort mig själv är en konst men genom att leva i nuet hoppas jag att livet inte bara levs utan även avnjuts likt ett dyrt glas rödvin en sommarkväll. Jag vill inte rusa genom livet med en för hög puls. Jag vill borra in mina fingrar i len päls, gosa med den mjuka pälsen bakom öronen, vila i en omfamning av den jag älskar och låta fingret smeka mitt barns knubbiga arm. Jag vill ha tid till att sjunga, att leka, att kramas och att lyssna. Att vila i stunden och att ha tid att älska.

Jag älskar mitt mål som jag skrev 2015 såpass att jag vill ha det som livsmål. Att ha balans i livet, att hinna leva! Har jag då uppfyllt det? Ja hyfsat tycker jag. Genom att jobba deltid hinner jag med livet och jobbet! Och även att jag inte tränat eller tävlat agility i år har frigjort enormt mycket tid. Nu hinner jag läsa 10 böcker med Arvid i knät, hinner gräva i sandlådan i 30 minuter, hinner mer. Sen finns det kanske alltid förbättringspotential. När känner en någonsin att är i fas på alla plan? Tyvärr är det nog en rätt ovanlig känsla.

Hundarna ska få långa promenader och mycket gos. Vad gäller träning så vill jag hitta glädjen i hundträningen igen, både i vallningen och i agilityn. Jag vill vilja göra några starter i år på en lagom nivå så att jag inte känner att jag prioriterar bort familjen för mycket. Jag vill träna så pass mycket vallning att jag vågar mig ut på tävlingsbanorna igen. Det var visst 2010 jag tävlade vallning senast, på tiden då ju!

Nope, inget tävlande alls. Däremot lite träningsglädje och nytändning i vallningen 🙂

Troll: Gullgubbetrollets mål är att fortsätta vara pigg, glad och att hänga med på promenader.

Troll var pigg, glad och kunde hänga med fram tills senhösten. Sen gick det utför och Troll fick somna in i min famn på Luciadagen.. 

Monster: Att vi ska hitta tävlingsglädjen ihop igen. Jag tycker det är så roligt att träna med Monster men bristen på resultat genom åren har tyvärr fått mig att tappa lusten. Jag vill tycka att det är roligt igen att tävla och träna, vill sluta jämföra mig med andra som är bättre än mig utan att gå in och köra järnet med mitt Monster utan att deppa ihop vid disk. I vallningen vill jag att vi börjar samarbeta på riktigt och kommer ut på tävlingsbanorna. 

Monster fick pensioneras från agilityn pga artros i tårna. Men i vallningen har det gått framåt! Låsningarna är borta och tempot är bättre. Tävling blev det inte och kommer inte att bli heller eftersom Monster numera är pensionerad från tävling. 

Yeti: Jag önskar och hoppas att Yeti är så fräsch att vi äntligen kan påbörja träning på allvar och jag skulle älska om han håller såpass att vi lyckas få till ett VP. Att jobba med hundmötena och höra av mig till granndamerna och föreslå att vi ska gå ihop för att se om han kan tagga ner lite.

Vi har tränat en hel del och Yeti har utvecklats massor! Vi gjorde inget VP i år men vi är på gång! Yeti har funkat okej fysiskt i år men just nu är han stelare och behöver nog mer behandling. Han kommer nog aldrig klara att vara en heltids arbetshund men kan han vara en aktiv sällskapshund som kan tävla lite i vallning så är jag nöjd.

Vi har inte gått någon promenad med grannen även om vi pratat om det. Någon dag ska det nog bli av, men jag har goda förhoppningar om att hundmötena kommer fungera bättre när inte Troll är med. 

Återigen undrar jag varför jag verkligen skriver mål? Det blir ändå sällan som jag tänkt, skador och annat kommer i vägen och det blir ingenting av de högtravande mål jag satt upp inför året. I år väljer jag därför att behålla mitt mål för 2015 i år också och att banta hundarnas mål. Helt enkelt detta:

Mina mål är ödmjuka i år, jag vill vara där för mitt barn, min sambo och för mina hundar. Samtidigt vill jag naturligtvis göra ett bra jobb på lst. Att hålla alla bollar i luften utan att tappa bort mig själv är en konst men genom att leva i nuet hoppas jag att livet inte bara levs utan även avnjuts likt ett dyrt glas rödvin en sommarkväll. Jag vill inte rusa genom livet med en för hög puls. Jag vill borra in mina fingrar i len päls, gosa med den mjuka pälsen bakom öronen, vila i en omfamning av den jag älskar och låta fingret smeka mitt barns knubbiga arm. Jag vill ha tid till att sjunga, att leka, att kramas och att lyssna. Att vila i stunden och att ha tid att älska.

Hundarna ska få långa promenader och mycket gos. Vad gäller träning så vill jag hitta glädjen i hundträningen igen, både i vallningen och i agilityn. Jag vill vilja göra några starter i år på en lagom nivå så att jag inte känner att jag prioriterar bort familjen för mycket. Jag vill träna så pass mycket vallning att jag vågar mig ut på tävlingsbanorna igen. Det var visst 2010 jag tävlade vallning senast, på tiden då ju!

Troll: Gullgubbetrollets mål är att fortsätta vara pigg, glad och att hänga med på promenader.

Monster: Att vi ska hitta tävlingsglädjen ihop igen. Jag tycker det är så roligt att träna med Monster men bristen på resultat genom åren har tyvärr fått mig att tappa lusten. Jag vill tycka att det är roligt igen att tävla och träna, vill sluta jämföra mig med andra som är bättre än mig utan att gå in och köra järnet med mitt Monster utan att deppa ihop vid disk. I vallningen vill jag att vi börjar samarbeta på riktigt och kommer ut på tävlingsbanorna. 

Yeti: Jag önskar och hoppas att Yeti är så fräsch att vi äntligen kan påbörja träning på allvar och jag skulle älska om han håller såpass att vi lyckas få till ett VP. Att jobba med hundmötena och höra av mig till granndamerna och föreslå att vi ska gå ihop för att se om han kan tagga ner lite.

Mitt år 2015 blev för hundarnas del som den där skräddaren som skulle sy en rock men där tyget bara blev mindre och mindre och till slut blev det bara en tumme till en tumvante. Jag tänkte ändå kika på dem och se vad som ändå hände.

Hedvig

Jag har nu uppnått flera mål som funnits med i flera år. En stor bit är förstås att få ett jobb här i Linköping. Det kommer verkligen att underlätta livet för oss! Att bli mamma har inte stått med i bloggen, men önskan har funnits med rätt så länge. Nu finns lilla Arvid här och livet har förändrats! Vi har en liten att ta hänsyn till, en egen liten person som såklart både vill och ska bli prioriterad. Det är ett stort och personligt mål för mig att vara en närvarande och nära förälder som lyssnar och försöker tillgodose mitt barns behov så gott jag kan. Att vara en bra matte samtidigt är inte alltid helt lätt och hundarna får ibland vänta för att Arvid kräver sitt först. Mina mål är ödmjuka i år, jag vill vara där för mitt barn, min sambo och för mina hundar. Samtidigt vill jag naturligtvis göra ett bra jobb på lst. Att hålla alla bollar i luften utan att tappa bort mig själv är en konst men genom att leva i nuet hoppas jag att livet inte bara levs utan även avnjuts likt ett dyrt glas rödvin en sommarkväll. Jag vill inte rusa genom livet med en för hög puls. Jag vill borra in mina fingrar i len päls, gosa med den mjuka pälsen bakom öronen, vila i en omfamning av den jag älskar och låta fingret smeka mitt barns knubbiga arm. Jag vill ha tid till att sjunga, att leka, att kramas och att lyssna. Att vila i stunden och att ha tid att älska.

Hur gick det då? Jag älskar att läsa mitt mål för 2015. Det är ett BRA mål. Inte bara för ett år utan för hela livet. Jag tycker att jag i hyfsat hög grad har lyckats med mitt mål, men undantag för de månader där jag jobbat heltid. När jag jobbar heltid så finns inte tiden att njuta, då blir istället livet ett maratonlopp där tiden alltid är knapp. Visst finns det små andningshål men alldeles för små och alldeles för korta. När jag jobbat mindre finns däremot tiden för gos och för lek med Arvid och mys med hundarna.

Troll

Trollis har vacklat lite i hälsan och har varit lite mer halt trots full dos av antiinflammatoriskt. Troll har ju en tendens att bli tjurig och arg när han har ont. Just nu har Troll ont i hakan efter att ha stått på näsan på en promenad för ett par dagar sedan. Han snubblade helt enkelt på ett koppel och kraschade rakt ner i asfalten.. Det blev ett hål och han ser lite svullen ut. Egentligen är det ett symtom på att Trolls kropp inte riktigt hänger med i tempot alla gånger. Han är inte så smidig som han var i yngre dagar. Trolls mål är helt enkelt att vara så fräsch som det går. Att fortsätta gå lös på promenader, att kunna simma ute på sommaren, att kunna valla korta stunder och att njuta av livet.

Hur gick det? Jo jag var väldigt tveksam över hur det egentligen skulle gå med Troll i våras. Han skadade höften och fick gå på starka smärtlindrande under en period. Efter det tog det ett tag innan han kom tillbaka och jag slutade låta honom valla helt. Idag är han tillbaka i sitt gamla jag och hänger gärna och glatt med på långa promenader eller hänger i trädgården. Troll får inte längre träna något alls men han verkar nöjd med livet ändå ❤

Monster

Monster är nu i klass 3 i agility och vårt mål är att tävla och hitta stadga i loppen. Vi har knappt kört någon agility alls sedan i april och vi behöver såklart fräschas upp. Några resultatmål har jag inte, men jag vill ju nolla lopp och göra bra flytiga lopp. I vallningen vill jag komma över den här dippen vi är i just nu och hitta glädjen i vallningen. Jag vill även starta IK1, men det är viktigare att vi har roligt tillsammans än att vi kommer ut på tävlingsbanorna. Utöver det så är Monsters mål att bara fortsätta vara den fantastiska hund han är. Den gosiga busiga och milda hunden som jag fullständigt tokälskar.

Hur gick det? Tja, några starter med disk som resultat fick vi till i agilityn innan Monster blev halt och jag tappade all sug att fortsätta. Efter det har vi tyvärr inte hoppat ett enda hinder. Tyvärr skriver jag, men det har ändå på något vis varit skönt att ha en total paus. I vallningen har det gått upp och ner men eftersom våra får springer så att de är svåra att träna på så ligger vallningen nere. Monster själv tycker nog att han kunde få valla mer men verkar rätt nöjd ändå!

Yeti

Yeti hade stora mål för 2014 men de sprack  den där förbannade dagen när han skadade tån. Istället har vi rehabbat och rehabbat. Nu har vi ökat belastningen med viktmanchetter, vallning och friare promenader. Yetis tår verkar hålla men han håller fortfarande upp höger ben ibland. Idag var vi hos Marie och hon hittade rejält ömma höftböjare hos honom. Det kan bero på lite allt möjligt men vårt första och allra viktigaste mål är att få Yeti fräsch igen. Vi ska fortsätta valla och öka belastningen, och om det funkar så vill jag satsa på ett VP i sommar/höst. Om Yeti håller och fortsätter att må bättre tänker jag sätta igång honom i agility också. Några tävlingsmål har jag inte utan jag är glad om vi kan ta oss till start i år. Genom att träna ihop oss vill jag framför allt att vi blir ett starkare team som har roligt ihop, vi har haft alldeles för mycket tråkiga koppelpromenader, för mycket tjat och för lite kul i år. Glädjen är vår allra högsta prioritet under 2015.

Hur gick det? Yeti Yeti mitt sorgebarn.. Vet inte vad jag ska skriva här riktigt, men inget blev riktigt som tänkt. Vi började en hoppteknikkurs i våras och då blev Yeti mycket sämre. Efter MR och en massa utredningar som inte gav något hamnade vi till slut hos en kiropraktor. Då blev Yeti mycket bättre och vi började valla igen. Tyvärr blev han sämre efter lite tuffare pass och jag kunde konstatera att det funkar bra att ha honom som sällskapshund men vid mer belastning så funkar det inte. Vi åkte till kiropraktorn igen och nu är Yeti helt ohalt men han gör konstiga skutt och rör sig inte så jämnt och fint som jag vill. Jag har inte lagt någon belastning på honom men min känsla är att han inte skulle hålla för agility eller tuffare vallning tyvärr.

En härlig sommarbild där vi alla njöt av nuet ❤

Jag tycker det blir svårare och svårare att skriva mål. Det är så osäkert vad som kommer hända under året, en så enkel sak som en liten tackling kan plötsligt göra att många många månader av träning bara går upp i rök. Känslor och krämpor står ibland i vägen för att jag vill göra mer än vad jag för stunden orkar. Samtidigt tycker jag att det är roligt att titta tillbaka och se vad som slog in och vad som var långt ifrån att hända. Det blir alltså mål för 2015, men kanske är de aningen mjukare i kanterna än tidigare?

Hedvig

Jag har nu uppnått flera mål som funnits med i flera år. En stor bit är förstås att få ett jobb här i Linköping. Det kommer verkligen att underlätta livet för oss! Att bli mamma har inte stått med i bloggen, men önskan har funnits med rätt så länge. Nu finns lilla Arvid här och livet har förändrats! Vi har en liten att ta hänsyn till, en egen liten person som såklart både vill och ska bli prioriterad. Det är ett stort och personligt mål för mig att vara en närvarande och nära förälder som lyssnar och försöker tillgodose mitt barns behov så gott jag kan. Att vara en bra matte samtidigt är inte alltid helt lätt och hundarna får ibland vänta för att Arvid kräver sitt först. Mina mål är ödmjuka i år, jag vill vara där för mitt barn, min sambo och för mina hundar. Samtidigt vill jag naturligtvis göra ett bra jobb på lst. Att hålla alla bollar i luften utan att tappa bort mig själv är en konst men genom att leva i nuet hoppas jag att livet inte bara levs utan även avnjuts likt ett dyrt glas rödvin en sommarkväll. Jag vill inte rusa genom livet med en för hög puls. Jag vill borra in mina fingrar i len päls, gosa med den mjuka pälsen bakom öronen, vila i en omfamning av den jag älskar och låta fingret smeka mitt barns knubbiga arm. Jag vill ha tid till att sjunga, att leka, att kramas och att lyssna. Att vila i stunden och att ha tid att älska.

Troll

Trollis har vacklat lite i hälsan och har varit lite mer halt trots full dos av antiinflammatoriskt. Troll har ju en tendens att bli tjurig och arg när han har ont. Just nu har Troll ont i hakan efter att ha stått på näsan på en promenad för ett par dagar sedan. Han snubblade helt enkelt på ett koppel och kraschade rakt ner i asfalten.. Det blev ett hål och han ser lite svullen ut. Egentligen är det ett symtom på att Trolls kropp inte riktigt hänger med i tempot alla gånger. Han är inte så smidig som han var i yngre dagar. Trolls mål är helt enkelt att vara så fräsch som det går. Att fortsätta gå lös på promenader, att kunna simma ute på sommaren, att kunna valla korta stunder och att njuta av livet.

Monster

Monster är nu i klass 3 i agility och vårt mål är att tävla och hitta stadga i loppen. Vi har knappt kört någon agility alls sedan i april och vi behöver såklart fräschas upp. Några resultatmål har jag inte, men jag vill ju nolla lopp och göra bra flytiga lopp. I vallningen vill jag komma över den här dippen vi är i just nu och hitta glädjen i vallningen. Jag vill även starta IK1, men det är viktigare att vi har roligt tillsammans än att vi kommer ut på tävlingsbanorna. Utöver det så är Monsters mål att bara fortsätta vara den fantastiska hund han är. Den gosiga busiga och milda hunden som jag fullständigt tokälskar.

Yeti

Yeti hade stora mål för 2014 men de sprack  den där förbannade dagen när han skadade tån. Istället har vi rehabbat och rehabbat. Nu har vi ökat belastningen med viktmanchetter, vallning och friare promenader. Yetis tår verkar hålla men han håller fortfarande upp höger ben ibland. Idag var vi hos Marie och hon hittade rejält ömma höftböjare hos honom. Det kan bero på lite allt möjligt men vårt första och allra viktigaste mål är att få Yeti fräsch igen. Vi ska fortsätta valla och öka belastningen, och om det funkar så vill jag satsa på ett VP i sommar/höst. Om Yeti håller och fortsätter att må bättre tänker jag sätta igång honom i agility också. Några tävlingsmål har jag inte utan jag är glad om vi kan ta oss till start i år. Genom att träna ihop oss vill jag framför allt att vi blir ett starkare team som har roligt ihop, vi har haft alldeles för mycket tråkiga koppelpromenader, för mycket tjat och för lite kul i år. Glädjen är vår allra högsta prioritet under 2015.

Mina fina killar ❤

Såhär i slutet av året är det ju dags att utvärdera våra mål. När jag skrev årets mål visste jag att jag var gravid, däremot hade vi inte gått ut med det offentligt. Det blev därför lite svårt att skriva dem, men jag gjorde ett försök ändå 🙂 Här är inlägget om Mål 2014.

Hedvig
Mina mål är enkla att skriva. Jag vill hitta och behålla en balans i livet. Jag tror att det i nuläget är svårt för mig att leta mig hemåt jobbmässigt utan jag kommer att bli kvar i Jönkan ett tag till. Det positiva är att läget är mycket bättre nu på jobbet än för ett år sedan och att jag har hittat en lägenhet som är billig och som jag trivs med.

Jag vill utveckla hinderparken och fixa staketet här hemma så att vi kan ha får också, det vore ju himla käckt 🙂

Hur gick det: Just nu har jag balansen, jag är hemma med vår underbara lilla kille och trivs som fisken i vattnet. Jag hittade, sökte och fick ett jobb i Linköping och det är underbart! Även om det innebär att jag kommer att börja jobba tidigare än vad jag egentligen vill så är det ju fantastiskt att jobba 20 minuter hemifrån istället för 1 timme och 15 min 😀 Hinderparken än utvecklad så att jag har 12 hopphinder, däck, platt tunnel, långhopp, slalom och två tunnlar från rusta. Däremot har jag inga balanshinder som jag nog syftade på när jag skrev målen. Till att sluta av med så fixade vi faktiskt staketet och fåren går här hemma – härligt!

Troll
Trolls mål är också enkla. Han ska fortsätta sitt pensionärsliv, förhoppningsvis med inslag av träning. Korta pass med vallning och agility på låg höjd och utan balanshinder kör vi på med så länge det bara går! Att tävla KM eller en och annan seniorklass om det ges möjlighet ska vi satsa på också, men allt hänger ju på hur Troll mår i sina bogar.

Hur gick det: Troll har startat KM i seniorklass och tränar lite vallning. I övrigt lever han pensionärsliv. Han är sämre i bogarna tyvärr och går på full dos Canidryl nu. Tidigare har halv dos fungerat bra, men nu blir Troll på ett väldigt dåligt humör om jag drar ner på dosen. Det känns förstås jättetråkigt och frågan är väl hur länge full dos kommer att räcka.. Troll är en gammal hund och det märks mer och mer. Men så länge han kan gå lös på promenader, valla lite grann och är pigg och glad så tror jag att han är nöjd ❤

Monster
Monster är hunden med mest mål. Jag vill ju absolut upp i trean med honom i agilityklass och sen vill jag förstås tävla i klass 3! Några mål i trean har jag inte i år, jag vill bara att vi ska bli mer samkörda och att vi ska ha kul. Att bevara känslan av att det roligaste som finns är att vara på banan med Monster är det primära målet!

I vallningen vill jag jobba vidare med delningar, fråndrivningar och hämten. Att få Monster lösare i huvudet så att han tar kommandon och att kunna växla mellan drivningsläge och flankeringar. Jag siktar på att kunna starta IK1 under hösten, det vore himla roligt!

Hur gick det: Vi kom upp till klass 3!! Det var ju underbart trots det lilla antalet starter vi gjort i år 😀 Sen har vi inte hunnit tävla i trean, men what the heck, det hinner vi.
I vallningen blev det inget tävlat eftersom vi istället fick börja träna grunder till tusen. Men just nu är Monster en mycket bättre vallhund och vi har aldrig varit så bra som vi är nu och det är ju alltid något 😉

Yeti
Yeti Yetski ska framför allt börja träna agility och fortsätta träna vallning. Jag tror inte att vi kommer hinna börja tävla agility på allvar i år eftersom myndighetsdagen infaller i oktober så troligen blir debuten 2015. Målet är att Yeti ska vara hyfsat färdig för tävling i höst ändå!

I vallningen vore ju ett VP förnämligt! Fortsätter Yeti vara såhär lättränad och vi fortsätter ha bra träningsförutsättningar skulle det också kunna bli så. Det blir under hösten i så fall, tills våren hinner vi inte bli klara även om nu snön skulle fortsätta att hålla sig borta.

Hur gick det: Tja, Yeti skadade tårna och har inte tränat någon agility alls i år. Inget VP blev det heller, däremot har vi tränat i vallning under hösten. Trist, men vi får satsa på framtiden istället.

Hedvig

Drömmål: Ett jobb i Linköping där jag kan ha med hundarna! Hm, jag har lite svårt att ha vilda drömmar just nu. En dröm, att få uppleva nästa sommar med egen trädgård, är ju på väg att gå i uppfyllelse!

Realistiskt mål: Jag får nog upprepa målet från 2012 här, att ha balans i livet. Förhoppningsvis kan jag få bättre balans genom att jobba hemifrån en dag per vecka. Att bygga hinder för att kunna träna hemma underlättar ju också. Att njuta av livet i hus och med trädgård är mitt primära mål! Och att skaffa en valp 

Hur gick det? Jag jobbar fortfarande i Jönköping, men har hittat en mindre och bättre lägenhet där jag trivs riktigt bra! Drömmen, att tillbringa sommaren i vår egna trädgård, gick i uppfyllelse! I hela fem veckor njöt jag av varje ögonblick! Balans i livet är svårt och under våren var jag bitvis rejält utarbetad. Nu är det bättre och utsikterna på jobbet är att det fortsätter att vara bra!

Jag har byggt en del hinder och köpt en del andra och har idag en komplett hoppbana. Just nu pågår projektet att göra om mina hopphinder så att de blir regelmässiga och det kan förhoppningsvis bli klart under julledigheten! Och en valp kom ju såklart! Underbara lilla Yeti flyttade hem till oss på midsommardagen 😀

Troll

Drömmål: Att vara så pigg att vi kanske kan starta något lopp i sommar!

Realistiskt mål: Att hålla Trollis i form så att han kan fortsätta hänga med och träna på låg höjd och valla kortare stunder! Att hålla hans aktivitetsnivå på en lagom nivå så att han behåller sin form och mår bra!

Hur gick det? Troll har mått relativt bra under året. Han har ätit canidryl i perioder, men har kunnat äta halv dos större delen av tiden. Han har kunnat hänga med, gå lös, träna agility på låg höjd och valla kortare stunder. Den enda starten Troll gjorde var i KM och då vann han! Under hösten har Troll haft mycket problem med en tand och det slutade med att tanden fick dras ut. Nu har det läkt, det ser fint ut och svullnaden har lagt sig.

Monster

Drömmål: Att börja konkurrera i klass 3 när vi klättrat dit! Att kraftigt öka vår procent nollade lopp! Att starta IK1 i vallning framåt hösten!

Realistiskt mål: Att ta oss upp till klass 3. Att öka antalet nollade lopp ordentligt! Minst fördubbla dem! Att få till våra svängar och att bli ett bättre team på banan. Att valla och träna inför IK1!

Hur gick det? Vi har tagit oss upp till hoppklass 3 men har inte startat där än. Vi har två pinnar kvar i agilityklass 2. Det har väl inte inte riktigt gått som planerat med pinnarna, men många lopp har vi gjort som har varit så nära! Som ett uppfartsfel från vinst.. Men that’s life.. Vi har inte fördubblat våra nollade lopp i år, endast 7 % nollar har vi på totalt 56 lopp. Däremot har vi många 5-felslopp, hela 23 % jämfört med förra årets 11 %. Det är alltså en fördubbling av antalet 5-felslopp och det är väl framför allt dem vi kan hoppas på att slipa till nollor under nästa år.

Vad gäller vallningen så är det lite av en utmaning att få till tillräckligt många pass i veckopendlingslivet och det är först mot hösten som vi har kommit igång. Men det vi har vallat har gått riktigt bra 🙂

Yeti

Med Yeti har jag inte haft några mål i år mer än att han ska växa upp och bli en trevlig och träningsbar hund. Vi är på god väg tycker jag 🙂 Yeti är en väldigt trevlig hund och han är riktigt rolig att jobba med, både på marken och i vallningen!

Det här året känns som att det kan gå hur som helst. Ett helt nytt liv i ett hus, kanske både mindre tid och mindre pengar att åka på tävlingar för. Samtidigt andra möjligheter att valla! Och när jag byggt min hinderpark, att träna hemma! Så vad kommer att hända? Det känns just nu som att det här är ett förändringens år. Några mål ska jag nog ändå knåpa ihop trots att det mesta känns ovisst? Men de blir kanske kortare och mindre specifika än tidigare 🙂

Hedvig

Drömmål: Ett jobb i Linköping där jag kan ha med hundarna! Hm, jag har lite svårt att ha vilda drömmar just nu. En dröm, att få uppleva nästa sommar med egen trädgård, är ju på väg att gå i uppfyllelse!

Realistiskt mål: Jag får nog upprepa målet från 2012 här, att ha balans i livet. Förhoppningsvis kan jag få bättre balans genom att jobba hemifrån en dag per vecka. Att bygga hinder för att kunna träna hemma underlättar ju också. Att njuta av livet i hus och med trädgård är mitt primära mål! Och att skaffa en valp 🙂

Troll

Drömmål: Att vara så pigg att vi kanske kan starta något lopp i sommar!

Realistiskt mål: Att hålla Trollis i form så att han kan fortsätta hänga med och träna på låg höjd och valla kortare stunder! Att hålla hans aktivitetsnivå på en lagom nivå så att han behåller sin form och mår bra!

Monster

Drömmål: Att börja konkurrera i klass 3 när vi klättrat dit! Att kraftigt öka vår procent nollade lopp! Att starta IK1 i vallning framåt hösten!

Realistiskt mål: Att ta oss upp till klass 3. Att öka antalet nollade lopp ordentligt! Minst fördubbla dem! Att få till våra svängar och att bli ett bättre team på banan. Att valla och träna inför IK1!