Kategoriarkiv: Tävla
Valltävling i Norrköping!
Jag och hundarna har tävlat IK1 två dagar i Norrköping. Det har varit varmt och det har gått undan! 40 starter på 5,5 timmar!
Jinn
Jinnsan är inte riktigt färdig för att tävla och det visste jag om. Jag ringde till och med Jinns uppfödare för att diskutera om jag skulle starta eller inte. Det var först tveksamt om jag skulle komma med med båda men startfältet utökades och alla fick plats. Det är inte gott om IK1-or och jag ville passa på och jag hade en backup-plan för vad jag skulle göra om hämtet inte funkade. Och det var ju bra mtp hur hämtet gick igår!
Tisdag
Igår tyckte Jinn först att vi skulle fokusera på fåren i uppsamlingsfållan men efter en stund gick hon med på att det var fåren på fältet som gällde. Hon gick ut bra men ”glömde” att hon skulle hämta och gick rakt på djuren efter halva utgången. Jag stoppade och skickade men hon tog fel och höll på att skära.. Jag fick runt henne och sen stapplade vi oss runt. I delningen fastnade hon på fel flock, men vi avslutade iaf med en bra fålla. Vi kom runt men det var nätt och jämnt det!
Onsdag
Idag hämtade Jinn fåren! Hurra! Vi fick 44 p av 50 på hämtet vilket är riktigt bra! Sen blev det väldigt vobbligt och allt som kan gå fel gick fel. Jag fick inte ljud i pipan, Jinn tog fel håll flera gånger och hon tyckte jag var lite otäck när jag härjade om tempot så hon gled iväg på en flank. Ja här finns lite att jobba på! Vi tog oss runt iaf och träffade grindarna men tappade väldigt mycket poäng. I delningen råkade vi singla en gång och jag gjorde ett par omtag. Sånt kostar poäng, men till slut satte vi en riktigt bra delning. Fållan gick utmärkt idag med.
Totalt sett är jag väldigt nöjd med Jinn. Vi behöver fortsätta jobba på alla delar, men jag är glad att jag vågade starta. Jag har tänkt starta VP i höst och tills dess hinner vi träna lite till. Jag är väldigt glad att hon redde ut hämtet idag, det var verkligen den stora vinsten!
Yeti
Tisdag
Igår beräknade jag tiden fel och så sent att jag missade min start. Jag var superstressad och Yeti blev ju smittad av min sinnesstämning såklart. Han tog inte ett enda stopp tror jag! Vi kom runt i en himla fart men missade grindar och jag vet inte allt. Närarbetet gick bra iaf och vi fick fullt på både delningen och fålla. Vi fick 66 p och ett 3e pris.
Onsdag
Idag var vi på ett betydligt bättre ställe och hämtet gick riktigt bra. 44 p och samma som med Jinn! Sen vobblade vi runt i fösningen men träffade grindarna. Vi gjorde en tipptopp delning och fålla idag med!
Totalt sett var jag rätt missnöjd och kände mig rätt dålig igår kväll. Jag funderade på varför jag ens startar när jag fick så dåliga poäng. Det där ständigt höga tempot är ju frustrerande att kämpa med hela tiden. Idag kände jag ändå att jag hade bättre kontroll och att Yeti ändå har tydliga styrkor. Dels utgången, som vi enbart haft 20 p på, möjligen hade vi 19 p en gång och dels närarbetet. Utgångarna är alltid bra, han blir aldrig för tajt eller för vid, han är alltid väl avvägd. Det är väldigt skönt!
Närarbetet har vi varit dåliga på och Yeti har tyckt det var jobbigt att komma in mellan fåren. Men nu! Jäklar alltså vad han kommer in fint och målinriktat! Det var ändå en hel del som hade lite strul med delningen nu men Yeti bara satte dem. Så skönt! Fållan gick ju också bra men det gick bra för alla, de här fåren är så snälla och välvallade så de bara flyter in i fållan ❤️
Yeti är ju 9 år och det är inte säkert att det blir så många fler tävlingar. Han var halt på ett framben i början av sommaren och är ibland lite stel i bakdelen. Jag hoppas vi kan köra nästa år också men det är inget jag kan räkna med.
Jinn däremot har ju framtiden för sig! Ett VP är planen nu och att gå kurser för Mosse och jobba ihop alla delar. Sen vill vi tävla mer nästa år!
Yeti har tävlat
Tre starter i IK1 har vi fått till i september mitt i all röra i min familj. Inga resultat att tala om tyvärr, istället har hundskrället varit nära att hamna på Blocket, haha. De två starterna i Borsnäs skar han nämligen! Att skära betyder att hunden istället för att springa ut på en fin päronformad båge för att hämta fåren, så springer hunden åt andra hållet än vad föraren sagt och korsar den tänkta linjen mellan föraren och fåren. Detta gjorde Yeti när jag skickade höger, inte bara en utan två gånger, på båda starterna. Då ryker 19 p rakt av och man är rätt körd för att få fina poäng. Resten av banan gick rätt bra den första dagen men andra dagen tog poängen slut i delningen och vi fick ytterst få poäng med oss hem. Första dagen fick vi ett tredjepris. Vad som gör detta extra störigt är att Yetis utgångar egentligen är helt lysande. Man kan få som max 20 p på det momentet och Yeti har 20 p på alla starter utom dessa två där han fått 1 p… Ja vad säger man? Onödigt kanske?
Den sista starten var i Jönåker och där skickade jag vänster (favvohållet) och han satte 20 p som han borde. Sen blev det krokigt och framför allt svårt att dela fåren och så tog poängen slut och vi klev av med ytterligare ett tredjepris.
När ska vi lyckas sätta en hel bana så poängen blir vettiga tro? Våra nästa planerade starter blev inställda så vi kanske inte kommer starta förrän nästa år. Hoppas då på bra rundor och fina poäng!
Vad jag tar med mig från denna säsongen är att även om vi inte sätter alla moment på tävling så går han faktiskt riktigt bra på träning! Det gjorde han inte förra året utan då hamnade vi i konflikter där han vek ner sig mot djuren gång på gång. Nu är han starkare, mer uthållig och går ofta riktigt riktigt bra på hemmaplan! Den känslan ska vi ”bara” ta med oss på tävling också. Inte så bara men att vi uppnår den känslan hemma är en vinst i sig med denna inte alls lättränade hund!
Yeti har tävlat i vallning
I två dagar har vi startat IK1 i Norrköping. Tyvärr har vi inte med oss några resultat hem, men jag vet iaf vad vi behöver träna på. Igår var jag riktigt nöjd ändå, idag var jag revanchsugen och blev därför kanske lite irriterad över resultatet. Men nu känns det ändå ok.
Igår gick det bra på utgången, och upptagen men lite krokig framdrivning. Nån krok i fösningen och av linjen vid drivningen. Jag är ju inte så bra på linjer… Men det tar sig ändå tycker jag. Nåväl, vi kom till delningen och där fick jag inte riktigt fåren i hand. De hamnade utanför ringen ett par gånger och sen drog en tacka. Jag skickade Yeti höger men han tog det inte och då drog resten av fåren också…
Idag slog Yeti över lite i hämtet, vilket delvis var mitt fel. Tänkte se om han kunde stanna själv eftersom upptagen blir allra bäst då. Men han gick för långt och jag styrde honom tillbaka lite. Sen hade han svårt att lyfta fåren och de stod kvar lite för länge för min smak. Tills slut fick han dem i rörelse och med en böj på framdrivningen så träffade de grinden. Fösningen gick rätt bra fram tills andra grinden där det var tajt och svårt. Fåren hade drag bakom en stor buske och Yeti tog inte mitt vänster utan stod kvar.. När han till slut sprang väg var det för sent, fåren försvann bakom busken. Sen kom Yeti fram bakom busken med fåren lugnt och fint, men då var vi redan diskade..
Retligt! Men det är bara att träna. Vad vi ska träna är styrning. Yeti måste bli mer säker på höger och vänster och behöver ta dem direkt, utan att fundera på åt vilket håll han ska. Vi har tränat en massa på att gå ur balans och ta styrning på framdrivningen men kanske är det också det som gjort att det är mer svajigt nu? Det går iaf igen båda dagarna att det är det som ställt till det. Men det går ju att träna iaf 🙂 Annars är han ju duktig! Han är lugn och fin och försöker göra rätt. Vi träffade också alla gei dar båda dagarna! Han är en riktig hämtarhund! Full pott på utgången igår, lite avdrag idag för att jag gav extra kommando när han slog över. I höstas fick han full pott på utgången också. Det är hans grej helt klart!
Valltävling med Skluff
Detta inlägg handlar om tävlingstarter Yeti gjorde i helgen! Det var IK1 och det är faktiskt lite lättare än VP, varken ränna eller fålla ut är med och fösningen är kortare, men bedömningen är lite tuffare.
Banan var ganska lik banan på VP och jag skickade åt vänster även denna dag. Vi fick fullt på utgången igen och något snett på upptaget igen. På framdrivningen ska fåren igenom en grind och den träffade vi även om det var lite krokigt idag också. Sen skulle fåren runda mig och sen påbörjas fösningen. De gick runt mig fint men fösningen blev krokig idag också. Det blev bara 8 poäng kvar av 20!
En banan blev det återigen på drivningen men jag kom i sista stund ihåg att fåren ska gå in i delningsringen markerad med rosa påsar före mig. Vi delade snabbt och lätt och fick full pott! Sista momentet var fållan och där fick vi ett litet stopp innan fåren gick in vilket kostade 2 p.
Vi fick totalt 66 p av 100 och det är ett tredjepris. Men vi tog oss runt och vi hade kontroll hela tiden! Jag är så himla nöjd med Yeti att han håller ihop så fint och känns så stabil!
På söndagen var banan vänd så jag stod där fåren stått dagarna innan och vice versa. Det var då bättre att skicka hunden åt höger eftersom det fanns mer plats där plus att det var drag däråt. Drag innebär att fåren gärna vill gå ditåt. Men när jag skickade Yeti höger sprang han rakt fram och tänkte skära framför mig för att göra ett hämt åt vänster. Om man gör så ryker nästa alla poäng i utgången och därför kallade jag in Yeti igen. Jag skickade igen åt höger och då gick han ut några meter och stannade sen och tittade på mig. Jag sa höger igen och då gick han äntligen ut ordentligt. Där var ju de poängen rökta tänkte jag medan Yeti galopperade upp mot andra sidan av fåren. Men döm om min tur när fåren plötsligt galopperade åt höger med en hund efter sig! Jag vände mig mot domaren som gav mig en omstart. Ibland har man tur!
Efter en bra stund var en ny flock utställda åt mig. Då ställde jag mig med mitt högra ben nästa framför Yeti och höll staven där också så att han verkligen trycktes åt höger. Jag skickade och han gjorde det klockrent med full pott på utgången! Tyvärr slog han över lite och fåren drog iväg åt höger. Jag fick inte riktigt upp Yeti att stoppa och få dem på linjen igen så vi missade framdrivningsgrinden med stor marginal. Det blev en rejäl bananform på den framdrivningen! Men flera andra tappade fåren på samma ställe så det känns ändå ok.
Fösningen gick faktiskt bättre än de tidigare dagarna! Fortfarande tappade vi poäng men vi var oftare på linjen! Drivningen gick riktigt bra och bara 2 p försvann för att domaren tyckte det var lite krokigt. I delningsringen tappade jag lite fokus för att det var lite drag och min plan att ha Yeti på den sidan sket sig. Det blev lite snabbt och slarvigt från min sida men vi satte det iaf på första försöket. Sista momentet var fållan och dit gick det lite fort. Vi hade inte riktigt kontroll på dem dit och de sprang förbi. Nån snurr till runt fållan blev det innan vi fick in dem och vi var klara!
Jag är så himla stolt över min Skluff! Han har jobbat hårt men varit så lugn och kontrollerad! Vi var ett team och han gjorde verkligen sin del av jobbet! Nu har jag faktiskt en tävlingshund igen för första gången på över tre år och det känns fantastiskt! Det var så himla roligt att vara iväg bara jag och hundarna, träffa andra hundmänniskor och tävla 😀😀😀
Nu är det ju vinter med allt vad det innebär med snö och mörker. Det blir ju mindre träning men nu har vi en bra grund att stå på tills nästa säsong. Målet är att starta några IK1 då!
Ett inlägg om Yetis bravader!
Ingen dator än men det löser sig snart tror jag. Istället gör jag ett nytt försök att skriva på mobilen. Det får bli ett inlägg per start så inte allt försvinner.
Så. VP för en vecka sedan i Viddviken, Arkösund. Det var ett mindre fält och svårt att få ut de långa avstånd som ska till och därför var det en extra vinkel i fösningen. Ja, det kanske är på sin plats att förklara begreppen? Hämt är att hunden hämtar fåren och det består av tre moment, utgång, upptaget när hunden börjar röra sig mot djuren och framdrivningen när fåren börjar röra sig tills se kommer till föraren. Sen en rätt smal ränna formad som ett L som fåren ska igenom. Sen är det fösningen vilket innebär att fåren går först, sen hunden och sen föraren. Man går runt eller igenom grindar tills det är dags för drivning och då går föraren först. Vid fållan ska fåren så smidigt som möjligt in i fållan och sen ska hunden på ett VP gå in i fållan, lugnt röra sig upp på andra sidan och ta ut dem. Sista momentet är delning där hunden ska dela flocken och hålla isär djuren med kontroll. På ett VP är det 10 får, på tävling färre.
Yetis starkaste moment är utgången i hämtet. Jag skickade vänster och han fick full pott. Dock har han lite svårt att stanna exakt i balans och upptaget blev lite snett. Då blir också framdrivningen lite sned och vi fick avdrag för att vi var av den raka linjen men Yeti tog fåren till mig i ett lugnt och sansat tempo. Jag skyndade mig till rännan och Yeti fick in dem i rännan snabbt och smidigt. Nåt poäng drogs, kanske var det något litet stopp?
Fösningen är svår att få rak och jag var väldigt nöjd med att Yeti gick lugnt och kontrollerat och var styrbar! Sen blev det lite krokigt och många poäng drogs. Här har vi att jobba med! MEN vi gjorde momentet med kontroll ändå. Drivningen blev också bananformad men stadig och jag fick en bra väg till fållan. När jag öppnade grinden gick fåren rakt in! Jag fick smacka fram Yeti så att det iaf skulle se ut som att han gjorde något 😆
Fålla ut är ju ett moment som Yeti tyckt varit jobbigt och som vi tränat mycket på. Därför var det extra skönt när Yeti gick in lugnt, lade sig och sen lugnt rörde sig upp på andra sidan! När jag öppnade grinden gick fåren ut, Yeti gick efter och samlade ihop dem! Så skönt! Sista momentet delning gick också bra, vi fick nåt avdrag för att jag var lite otydlig med vilken flock han skulle ta och för att Yeti låg still medan jag gjorde en lucka mellan fåren.
Totalt fick vi 100 p av 130, de flesta poängen rök i de momenten där man ska ha fåren på en rak linje mellan två punkter. Det ligger framför oss att träna på!
Jag är jättenöjd med Yeti, han var så lugn och samlad och lydig och fåren fick ett fint förtroende för honom ❤️
Nu får han titulera sig Godkänd vallhund, så flott!
Halt matte – halt hund
Idag åkte vi på inoff på Catharinas agilitycenter. Jag ville dels starta Yeti i blåbärsklassen och dels göra något roligt med Monster. Sen ville jag kolla av hur jag pallar att springa också inför tävlingen på söndag. Till att börja med, jag borde verkligen inte rensa ogräs. Jag rensade en hel del ogräs i rabatter och grusgång igår och det är inte bra. Jag kände av höfterna redan innan jag sprungit nåt alls idag. Jag har ändå känt mig betydligt bättre den senaste veckan så jag ville inte stanna hemma bara för att.. Nu i efterhand så är jag egentligen inte alls förvånad över att jag har ont, men jag tror att en hel del av det kommer från gårdagen. Det jobbiga är att det ibland smäller till i ljumsken och då kan jag inte stå alls på det benet. Jag tar mig knappt någonstans alls utan blir stående. Så blev det nu på eftermiddagen när jag höll i Arvid. Mycket obehagligt. Men, eftersom jag faktiskt kunde träna lite häromdagen så tror jag ändå att det skulle kunna funka med liiiite agility om jag struntar i ogräset.
Nåväl. När jag kom hem var även Monster halt! Hunden som aldrig haltar 😦 Han har ont vänster fram, gissningsvis i en tå. Något måste ha hänt i sista loppet.. Så jäkla trist! Hoppas det går över fort.. 😦
Själva tävlandet gick över förväntan! Yeti var först ut i blåbärsklassen. Han har aldrig kört så många hinder på rad och har aldrig sett så många tunnlar. ”Va, en till?” tycktes han tänka och sprang glatt förbi. Det var roligt och helt kravlöst och kul tyckte vi båda två 🙂
Monster drämde till med en nolla och vann hoppklassen! Vi hade ett par snurrar men det var riktigt roligt! En enkel bana som jag hann med i och Monster var i hand, skoj!! I agilityklassen trodde visst Monster att det var en lysande idé att ta ramen på däcket och sen gå direkt på balansen. Det tyckte inte domaren.. Inte jag heller, så vi startade om och då tror jag att vi nollade.
Kontentan idag är att vi hade himla trevligt om en nu undantar alla krämpor efteråt. Vi satt i en liten grupp ihop och filmade varandra och hejade på och det var avspänt och himla mysigt! Johanna och Malin passade Arvid som var nöjd och glad oavsett och det var himla trivsamt och kul! Jag känner att just nu kanske denna nivå är lite lagom. Jag kan bestämma samma dag om jag vill åka beroende på dagsform hos både mig och Arvid, det räcker att åka halv nio och det tar bara en timma med bil. Mycket enklare att inte dra upp bebis mitt i natten och åka jättelångt. Jag ska helt enkelt låta bli att anmäla fler tävlingar som det slutar med att jag stryker mig ifrån tills fogarna är mer stabila. Eller ja, Kalmar är jag ju anmäld till och dit hoppas jag verkligen att vi tar oss..
Agilitydepp i Askersund
Monster och jag har tävlat fyra lopp i Askersund idag. AC och jag åkte ihop med Arvid, Onnie, Yeti och Monster. Jag och Monster skrapade ihop hela fyra diskar och tre av dem var mest röriga och tråkiga. Jag kan inte skylla på något heller, banorna var bra och roliga, nej vi är helt enkelt dåliga. Otränade, osynkade och i dålig tävlingsform. Dessutom är det ärligt talat skitsvårt att rådda en liten bebis samtidigt som en ska värma upp, gå banan och tävla. Ännu svårare är det när ridhuset inte direkt är gjort för att en ska kunna ta sig runt med barnvagn. Jag missade en av mina starter pga ledsen och hungrig bebis och kände mig bitvis riktigt nere. Det är sjukt svårt att hålla någon form av motivation uppe när det dels känns dåligt på banan och dels känns rörigt och stökigt utanför. Jag kände mig helt enkelt rätt less på tävlande och det känns faktiskt nästan omöjligt att tävla med en bebis med sig.
Jag känner helt enkelt att det här med tävlande kanske får stå tillbaka lite nu. Egentligen tappade jag nog helt lusten att öht tävla mer där mitt på eftermiddagen, men två saker gjorde ändå att jag trots allt anmälde mig till Södra Stockholm ikväll. Dels så måste jag ju ge tävlande utomhus med bebis en chans. Det måste ju ändå vara väldigt mycket lättare när folk sitter mer i tält och är lite mer nära banorna än vad en är på ridhustävlingar. Sen blev jag också mer pepp efter vårt allra sista lopp. Vi tog ett hinder från fel håll och fick ett slalomfel efter det men loppet kändes kalas! Flytigt och fina svängar, helt enkelt riktigt bra! Ja förutom den där disken då.. Men för första gången den här dagen så kändes det inte som att det var helt meningslöst att starta, att vi faktiskt hade en chans.
Frågan är om den lilla känslan räcker för att hålla min motivation uppe framöver? Jag vet inte, men jag inser att jag var väldigt naiv när jag funderade omkring bebis och tävling innan Arvid var född.
Det fanns iaf massor med sippor nära tävlingsplatsen!
Arvid och jag avrundar dagen med att dela på en sallad ❤
Agility i Valla!
Igår var det dags för Rosettjakten och den första tävlingen sen i september. Den här gången har vi ju faktiskt tränat lite även om vi är långt ifrån högform.
I första hopploppet var det en massa strykningar och det gick alldeles för fort tills det var min tur. Jag hade ju tagit det rätt lugnt, trodde det var många hundar kvar. Istället kom jag in i ridhuset när hunden före mig gick in. Av med jeansen och jackan, av med Monsters täcke och in på banan. Vi hann inte landa alls och Monster var sjövild, tjuvstartade och drog in i en tunnel efter hinder nr 2 och vi var diskade.. Slutet av loppet kändes bra iaf!
Till nästa hopplopp var vi ute i mycket god tid. Uppladdningen blev optimal o g det kändes jättebra när vi klev in. Ett missat byte och övergång till plan B gjorde att Mon rev ett hinder och fick en vägran i slalom. Sen drog vi på oss en rivning till. Men känslan var jättefin! Vi var ett team!
Sista loppet blev ett sånt där kaoslopp. Jag klantade mig och missade ett byte vid fjärde hindret och sen hade vi lika gärna kunnat gå av.
Som enskilt hinder behöver vi verkligen träna på slalom! Utöver det är det ju handling handling handling.. Men det var kul att vara på banan igen!
Jag kände mig rätt dum som inte stannade och hjälpte till när jag tävlat klart. Men med en hungrig bebis hemma och fulla tuttar var det inte ett alternativ. Någonstans går gränsen för vart jag vill sitta och pumpa 😉
Monster KM-3a och ett lyckligt Troll
Agility-KM utspelade sig igår och den första reaktionen var att jisses så många vi har blivit!! För en sisådär 7 år sedan var vi 3, Linnea, Anna och jag och nu är vi så många att jag inte ens kan gissa antalet 😃
Troll startade seniorklass, två varv (det bästa räknades) på öppenbanan i hoppklass på 35 cm hinder, perfekt för gamla gubb-och tanthundar även om tanthundarna visst stannade hemma. Troll var helt lycklig när han fick värma upp med slalom mellan benen och kamp och han bara visste att han skulle få vara med! I starten var öronen höga och ögonen stora av förväntan ❤️ Gulliga hund! Troll vurpade lite efter andra hindret men kom på fötter igen. Sen gled han ut slalom och jag stod i vägen för en tunnel och vi diskade oss när jag valde att inte ta om slalom. Så roligt vi hade båda två!
I det andra varvet drog gullegubben iväg och tog en tunnel som visst inte skulle tas, men vad gör det? Vi var lika glada ändå :)!
Monster tjuvstartade grovt i hoppklassen vilket resulterade i en vägran på tredje hindret och så rev vi nog två hinder också. Det blev sådär som det blir vid tjuvstart, en kommer inte riktigt i fas. Vi låg på en femte placering (av 10) efter hopploppet och jag var ärligt talat rätt sugen på att åka hem. Det var kallt och Arvid blev hungrig lagom till banvandringen så för mig blev det en barnvandring och jag kände mig väldigt ofokuserad och osugen. Jag blev övertalad att ändå stanna så jag gjorde väl det då. Och sedär, en riktigt bra nolla blev det och jag troooor att vi vann agilityklassen! Monster känns så fin så fin, han lyssnar och känner av på ett helt annat sätt än tidigare och är så himla rolig att köra!
Totalt räckte det sammanlagda resultaten till en tredjeplacering 🙂 Jag är riktigt glad att jag stannade kvar så att jag fick chansen att köra detta fina lopp med Mon! Lite roligt är det ju att vi nollade EN agilityklass under hela förra året och nu efter 5 månaders vila har vi nollat 3 agilityklasser av 4, helt utan att träna…
Äntligen i klass 3 på heltid!!!
Där satt den! Sista pinnen i agilitytvåan, vackert var det inte, men nu jäklar! När jag vilat klart tävlar vi i klass 3 på heltid!! Första pinnen i agilitytvåan tog vi i mars 2013, nu trillade två pinnar in på två helger! Vi tar verkligen våra pinnar i klump 😛 Så himla glad är jag just nu!
Life of Monster, Yeti & Jinn 