Idag gick jag kurs med Yeti för Peter Nilsson för andra gången. Det kändes riktigt bra! Yeti och jag har problem med fösningen och även med att han inte gillar att vara mellan fåren i delningen. Eller överhuvudtaget vara i trängda lägen eller hantera sura får. Idag fick jag riktigt bra tips för alltihopa! Särskilt fösningen som vi började med förra gången. Jag gillar skarpt att Peters grundtanke är att hunden (och jag) ska förstå alla momenten i grunden och egentligen inte behöva så mycket styrning för att till exempel fösa fåren på en rak linje. Dessutom har han bra och tydliga metoder för att nå dit.

Vi är inte riktigt där att Yeti fattar varken fösning eller delning och det beror på att jag inte har kunskapen och medlen att ta oss dit. Men nu är vi på god väg och det känns väldigt roligt! När Yeti jobbar i det läge han gör bäst, i hämten, så ser man hur fint han kan gå! Särskilt på lite tröga djur. Idag skickade jag honom på ett hämt och pratade med Peter (istället för att kommendera min hund 😜) och då lade han sig i balans på egen tass. När inget kommando kom gjorde han upptaget själv och kom med djuren i ett lugnt tempo. Så duktig! Det drivet kan vi ju få till i fösningen också, bara vi jobbar på det. Det var mycket bättre redan idag sen sist, och det var framför allt när han började bli trött som han gled ut åt sidorna som mest.

I delningen och trånga lägen eller med sura får fick jag tipset att gå med honom, ha rätt energi och smälla sura tackor på näsan lite lätt så de flyttar på sig. Jag har gjort så med mina sura tackor med Yeti men han har tagit illa upp när jag viftar mot tackorna och då har jag tänkt att det inte går. Men jag borde bara samla min energi framåt och köra på och räkna med att Yeti hänger på. Om än inte idag så imorgon. Eller nästa dag. Men nån gång lär han sig att man inte backar utan man fortsätter framåt ändå, även om nån blir sur. Man ber inte ursäkt om man är vallhund utan man går på och säger till fåren att gå dit man vill. Kanske kan detta verkligen lösa våra problem med att Yeti vill fly bort från jobbiga situationer som att fåren inte vill gå in i transporten, eller gå in i en fålla, eller gå ut ur hagen när vi ska ta hem dem? Det finns så många lägen som kräver att hunden bara måste gå på och kräva att fåren flyttar sig och där har jag hittills varit tvungen att ta fram Monster. Monster backar nämligen aldrig, för sån är han. Han trycker in fåren i fållan eller ut ur hagen för att för honom finns inget annat alternativ. I framtiden ska det inte finns nåt annat alternativ för Yeti heller. Det kommer inte naturligt för honom och jag har saknat kunskap för att lära honom och därför är vi där vi är och har de problem vi har. Men det kan bli bättre! Mycket bättre!

Yeti har växt nåt helt otroligt i vallningen och också mognat som hund det senaste året ungefär. Nu blir vi bättre och bättre för varje pass och det är väldigt roligt att träna ihop!

Idag har Yeti och jag varit på vallkurs i Beteby! Såg det här fina ekipaget bli vallhund och vallhundsförare! Jazz tände på fåren idag och det är så himla häftigt att se. Som att tända lampan i ett mörkt rum eller dra upp en rullgardin. Plötsligt blev ögonen dubbelt så stora och allt han tog in var FÅR när han minuterna innan varit helt ointresserad! Sen jobbade han så fint! Så lugn och fokuserad och duktig! 😍 Det är bara så coolt att se en hund bara landa på rätt plats i tillvaron, att han bara ”Ja, det är DETTA jag är född till att göra!” Att ta på sig vallhundskostymen och upptäcka att den passar perfekt!

Yeti fick också en massa beröm, Peter verkade gilla honom mycket! Han hade fina rörelser mot djuren och gjorde superfina hämt. Full poäng på utgången sa Peter och ja, på hämt är han en ren naturbegåvning. Jag har aldrig ens tränat det utan det bara finns där. Han bromsar in själv på andra sidan och plockar upp fåren. Det är verkligen hans styrka! Han är artig, väntar ut djuren och gör aldrig nåt fult. Det är också himla bra grejer!

Dock fattar han inte själva principen i fösning så det behöver vi verkligen jobba med. Jag har visst kört för mycket på lydnad och curlat honom. Och ja, det stämmer. Kände mig som en total nybörjare bitvis idag. Jag har till exempel aldrig fattat att en linje är 7 meter bred? Jag har nog tänkt att linjer är som ett snöre liksom. Jag menar inte att fåren ska gå på rad utan att den tänkta linjen är en rak linje istället för en korridor. Jag vet inte riktigt vad denna kunskap kan leda till, men ändå, en intressant tanke.

Yeti vill hela tiden ta djuren mot mig så vid fösning så glider han åt sidan, oftast åt vänster. Jag har hanterat det genom att helt enkelt säga höger. Men det medför ju att jag styr och att Yeti inte tar ansvar för att fåren hamnar åt rätt håll. Detta ska det bli ordning på nu och det tror jag kommer göra stor skillnad! Jag är nog bra på att överstyra och kompensera för vad han inte kan istället för att se till att han lär sig. Men det är väl så, jag står och stampar på samma ställe vad gäller hundträning. Fast å andra sidan borde jag väl ta åt mig cred för att han ändå kan det han kan? Nåja, jag vill ju bli bättre och jag vill ju kunna konkurrera iaf lite på tävlingsbanorna.