Category Archives: Vallning

Vallkurs för Karin S

Vid fyra tillfällen har ÖVK bjudit hit Karin Söderberg för att hålla vallkurs på Säby strax utanför Linköping. Trots att alla tillfällen är på vardagar anmälde jag mig raskt tillsammans med Ulrika. Det är ju perfekt att dela på t ex två timmar så hundarna och mattarna får vila lite emellan. Igår var första tillfället och jag vill ha lite allmän hjälp och input med Yeti och hjälp med flanker med Monster. 


Yeti var först ut och jag fattar inte att jag inte har fattat hur lite han kan höger och vänster. Det blev vår läxa kan man säga! Yeti är lite osäker när det gäller att driva mina tackor men det syntes inget av på de här fåren. Bra det! Sen gjorde vi hämt och Karin sa ”Grattis till en naturlig hämtarhund! Du behöver inte träna hämt!” Det var ju himla kul att höra, särskilt som hon innan sa att han hade drivningar naturligt också. Det är ju en sak jag verkligen gillar med Yeti, att han är balanserad och både kan driva och flanka, men det är ju alltid kul när någon annan säger det 🙂 Däremot behöver vi träna på tempot i framdrivningen. Jag släpper igenom för mycket kan man konstatera. 

Vi fick två läxor, Yeti och jag. Dels höger/vänster och dels att jag ska lära in ligg och fram med visslan. Vi påbörjade träningen idag och visslan gick bättre än höger/vänster kan man väl säga.

Monster fuskar nåt otroligt i vänsterflankerna och även där släpper jag igenom för mycket. Nu är det nolltolerans!  Och jag ska köra bort honom med ett gå bort och stå lite bakom honom så han svänger vänster och bort. Det funkade bra! Sen kollade vi på delningar och där fuskar Monster nåt helt enormt med flankerna. Så vår läxa blev att ställa upp en delningssituation men att egentligen ha syftet att träna flanker. Hehe 😈. 

Monsters läxor blev att träna på flanker vanligt och i delningssituationer så det har vi gjort idag. Vanliga flanker gick kalas så träningen igår gjorde verkligen nytta. Däremot i delningen… Ja herregud. Men mycket träning och nolltolerans gör säkert susen.

Karin var som vanligt super, hon tänker hundträning och är pedagogisk både mot mig och hundarna. Jag är alltid träningspepp när jag kursat för henne 🙂

Ulrika och Ester!

Vallningsclinic i Smedstad! 

Trots rubriken har hundarna hade världens tråkigaste dag idag. Jag har sett får hela dagen, hundarna inte ett enda. Trååååkigt! Men roligt för matten som hört och sett Karin Söderberg visa egna unghundar och instruera andras! Hur man tänder och tränar unghundar i vallning stod på schemat denna späckade dag som ÖVKs trivselgrupp hade ordnat! 


Vi var en stor samling som fick lära oss om hur och när unghunden kan tändas och hur Karin tränar grunderna. Mycket har jag hört förut (jag har ju gått för Karin några gånger förut)  men en del var nytt och allt var väldigt nyttigt att höra! En glömmer ju en del mellan varven.. 

Jag gillar verkligen Karin av flera anledningar, hon är lugn, pedagogisk och hon tränar på ett sätt som inte kräver att en har en massa naturlig pondus. Jag blev lite pepp på att träna men det går ju knappt på mina förhoppningsvis dräktiga damer. Vad jag KAN träna däremot är ju visselsignaler. Då kan fåren mest stå still medan hundarna jobbar. 

Sen är ju frågan om när en vet om de är dräktiga?  De är ju inte särskilt runda ännu med ca 6 veckor kvar..?

Gunvalds framtid 

Det är rätt dött här numera, jag går i något slags vankelmod vad jag ska göra med bloggen. Skriver jag om vår vardag här hemma intresserar det inte så många, skriver jag om mina åsikter så går det dåligt. Så.. Vad göra? Så mycket händer det inte för tillfället,  inte i kategorin passar på bloggen iaf.

Men, jag har byggt om i stallet de senaste veckorna. Rivit en boxvägg så fåren fått runt 18 kvm istället för runt 10. De går ju ute mest, men jag insåg att när de lammar och behöver ensamboxar så hade jag ingen bra lösning. I höstas snickrade jag grindar och nu går det att göra fyra små boxar och teoretiskt sett så kan varje får ha en egen box. Det vore osannolikt att det kommer behövas, men baggen och 1-2 tackor kan ju behöva stängas undan samtidigt. Jag har ett par fästen kvar i väggen och jag ska fixa klart ett par höhäckar men annars är det färdigt! 

Gunvald, baggen, har jag haft ångest för. Åsenfår brunstar året om och jag har ingen plan för vart jag ska ha honom i sommar. Eftersom vi är med i MV -programmet kan han inte gå med vem som helst så det är svårt att låna ett sällskap. Skicka honom funderade jag på men då sa P ett bestämt nej! Skicka snälla Gunvald, hundfåret som bara vill kramas och som viftar på svansen bara man tittar på honom, det går ju inte! Så det blir kastrering. Idag har vi därför varit hos distriktsveterinärerna i Borensberg och gett stelkrampsspruta. Fördelen är att om jag får för mig att skaffa bagge igen så är sällskapet löst 😉 Vet däremot inte hur jag ska kunna valla i sommar när han går mef tackorna men det får väl lösa sig på något sätt.

När Gunvald var i transporten passade jag på att valla lite. Tackorna ska inte ansträngas men små korta pass i hagen tror jag går fint. Monster var överlycklig, söthunden ❤ Båda vallar så lite nu, de bara tar in fåren i stallet på kvällen, så de var lite heta men gick riktigt bra efter en kort stund.

Ny inredning! Den gamla väggen gick där grindarna står.

Vallning arrangerad av ÖVK

Östergötlands vallhundsklubb ordnade vallträning för medlemmarna idag! Superfint ordnat med en 25a, en naturhage och en bana med nya VP uppställd! Dessutom hade värdparet Barbro och Lasse fixat glögg och tilltugg!  

Jag körde båda hundarna först på naturbanan och sen på VP-banan. Först var de lite heta och fåren också. Men med tanke på hur lite vi tränat gick de riktigt bra ändå.

Nya VP var kul att testa på. Längre sträckor, längre hämt, ränna och delning skiljer från det gamla. Jag körde fullt hämt men gick ut halva sträckan själv eftersom dels att ingen av dem är så van vid utställare och dels för att det blåste så mycket att hundarna hade svårt att höra. 
Yeti gick lysande! Hans tempo är så himla mycket bättre efter Bobby-kursen. Han hämtade utan att valla emot utställaren, höll ett bra tempo och klarade både ränna och fålla in och ut riktigt bra! Förbättringspotential på att få ut djur från staket och på höger och vänster. Men fösningen går himla mycket bättre än vad den någonsin gjort! Delning hoppade vi över, det kan inte Yeti än.

Monster gick också väldigt bra! Fint hämt och även han har gått ner i tempo! Han skulle ha klarat VP om vi kört idag, om jag nu inte gått ut på halva hämtet vill säga 😉 

Jag fick en nytändning vad gäller vallningen och visst jäklar ska Yeti klara VP i år! Så svårt är det ju inte med lite höger, vänster och delning 😉

Höhäck, stall och fönster

Jag är såklart väldigt glad över att vi har ett stall men perfekt är det ju inte. Den sämsta grejen är nog att alla dörrar öppnas och stängs med ett sån stängningsmekanism som är vanliga i boxar. Visst att ha såna till själva boxarna men till stalldörren? Blåser dörren igen när en är i stallet, ja då sitter en där. Förhoppningsvis har en med dig en telefon, annars kan ju väntan bli ganska lång.. Så länge en boxdörr är öppen för fåren kan en ju visserligen hoppa över två väldigt höga boxväggar, men smidigt är det knappast. 

Idén med uteboxar funkar kanske bra med hästar men mindre bra med får. Själv skulle jag föredra ett stall där man når boxarna inifrån! Närmsta planen är att ta bort väggen mellan fårboxen och den mindre boxen så att det blir rn större box. Sen kanske jag skulle göra en grind från stallet direkt in till den boxen?  det vore smutt. 

En annan brist som stallet hade är att det bara fanns två mindre fönster. Ett av dem var på gaveln som blev hundhus men då blev ju stallet ännu mörkare. Nu har ju fåren gått ute med tillgång till stallet tidigare vintrar men i vår när lammen kommer vill jag ju kunna stänga in dem utan att de måste leva i mörker. Samma mörker rådde i hönshuset, bara ett litet fönster i dörren räcker ju inte som ljuskälla. Under sommaren var det ju ok, de var ju ändå ute jämnt, men nu är det ju omöjligt och dessutom olagligt att inte ha dagsljus till hönsen. Min pappa hade två fönster över och vår snälla granne (som med sin fru har hönsen ihop med oss) har nu sågat ut hål och satt in ett fönster i hönsens del av stallet och ett i fårens box! Det blev superbra och jag är så nöjd!

I helgen har jag snott ihop en höhäck till fåren! De har fått hö i skottkärran ute men det blir så mycket spill! Den är inte perfekt med tanke på benen längd och så, men jag är riktigt nöjd! Någon form av tak behövs också om jag ska fodra ute även regniga dagar men de kan ju faktiskt äta inne också. .

Jag vallade idag också men det gick riktigt dåligt med Yeti. Den nya tackan Erika lyssnar inte alls på honom utan går fram och vid ett tillfälle tog hon sats och stångade honom hårt i sidan!  Stackars Yeti är ju rädd för henne! Baggen också för den delen..Vet inte riktigt hur jag ska göra, får kanske sätta lina på honom och ha en pinne att peta på fåret med? Det blir dumt när jag använder piskan för att peta på fåret, då backar Yeti undan och tror jag skäller på honom! Jäkla dilemma.. Jag behöver ju lyfta honom samtidigt som jag behöver sätta åt tackan, helst så att hon tror det är Yeti som gör det.. Han fick iaf in dem i stallet så han fick lyckas ordentligt med något på slutet. 

Ditt och datt

Det är klass 2-varning här och vinden viner runt knutarna. Fåren är inne i stallet och hönsen instängda allihopa men det var på håret! Det ligger en presenning på hönsgårdens tak som fladdrade i vinden och skrämde hönsen så de inte vågade gå in. 5 hönor och en tupp var kvar ute när mörkret föll och när jag fått ner presenningen var det nästan omöjligt att få in dem.. De hade satt sig på grenar och under täta träd och var beredda på att tillbringa natten ute. Till slut var alla inne utom Heidi och henne hittade jag till slut i granhäcken med hjälp av pannlampan. Hon vimsade runt en del innan hon försökte ta sig igenom ett för litet hål i staketet och då kunde jag fånga henne. De är verkligen inte några nattdjur, våra befjädrade vänner! 🙂

Fåren klarar säkert egentligen att vara ute men de skakar ofta om det blåser och regnar och det känns bättre att ha dem inne. Det är lättare att ge dem torrt hö inne och vattnet fryser inte. De är däremot rätt skeptiska till att gå in. Erika och Gunvald är helt med på noterna och fattar vitsen med stall men de andra tre… Sakta går det åtminstone åt rätt håll och idag tog det inte alls lång tid att få in dem.  I tisdags tog det 30 minuter tror jag och jag hann tom få synbortfall och migränhuvudvärk innan de var inne. För varje gång går det lättare och det är ju positivt! 

Jag vallade lite idag med. Monster har svarat väldigt bra på träningen. Han kan dessvärre bli stillastående när han inte får trava. Det är antingen eller liksom. 

Bild från i söndags, då var det ☀!

Yeti mindes inte först sakta -träningen men kom på det snabbt. Sen gick han så fint så fint! 

Bild från i söndags, en soligare dag än idag 😉

De är inte helt lätta att valla på de här fåren. Gunvald är tam och är helt obrydd om hundarna. Skulle nog ha valt en mer skygg bagge.. Han är omöjlig att valla, går rakt emot hunden och nosar på dem. Eller springer efter mig som en, ja, hund. Erika är också lite speciell, hon går också fram till hundarna men har iaf lite mer respekt. De andra tre var ju inte heller invallade men de uppför sig ändå lite mer väntat.. Hundarna vill helst ignorera Gunvald och Erika men det är ju inte bra heller. Gunvald får nog stå i fållan och äta när det är dags att träna så hoppas jag att Erika faller in i ledet så småningom. 

Hela flocken!

Tänk om inte fått in Heidi, då hade jag inte kunnat sova i natt!

Vallkurs för Bobby Dalziel 

I två dagar har jag och Yeti drillats av en av världens bästa vallhundsförare, Bobby Dalziel. Jag hade tänkt gå med båda hundarna men valde att fokusera på Yeti. I efterhand känns det både bra och dåligt,  bra för att vi verkligen kom någonstans med Yeti, men dåligt för att jag hade behövt drillats med Monster också. Dock tror jag att jag ska försöka använda samma metod på Mon hemma!

Bobby är kungen av linor! Han har linor som är 600 m långa som han använder genom att lägga runt stolpar så att han kan kontrollera farten och riktningen på hunden. Genialt egentligen eftersom man kan hindra hunden från att göra fel! 

Med Yeti valde jag att fokusera på tempot och lära in ett sakta. Det låter och känns basic men eftersom det är en genomgående brist hos alla mina hundar så är det ju väl värt att jobba med! Bobby lär sina valpar att gå sakta i lina först och lär sen in framdrivningen INNAN han lär in utgången i hämtet. Yeti har rätt hyfsade utgångar men är för snabb i framdrivningen och jag har inte riktigt kontroll där än. Egentligen är det inte så tokigt tycker jag men jag behöver kontroll på tempot!

Yeti viker av i en flank och springer om jag sätter lite press på honom men med lina på kom han ingenstans. Alltså var han tvungen att röra sig framåt. Men gick han för fort bromsade linan honom. När han kopplat det lade vi på ett kommandotolken tydliga signaler från mig. När tempot är för högt går jag mot honom och när tempot sänks backar jag. Simple as that! Det svåra är tajmingen, något som Bobby är expert på men inte jag.. Målet är att det ska funka även på flera hundra meter och då har jag kontroll och kan göra lugna framdrivningar! 

Det här är nog det mesta användbara tips jag fått vad gäller tempot och även en vallning som är oerhört lugn och balanserad! Inget skrik eller härj, inget krav på mig att visa pondus utan bara tydlighet och visserligen ett lågmält hot när hunden gör fel,  men ett hot som aldrig innebär våld och så noga med att lyfta hunden när den jobbat fint! 

Nu ska det bli intressant att applicera kunskaperna här hemma och även på Monster 🙂

Fårfrossa

Mina tackor har stått och skakat idag. De gillar inte vädret med 3 grader, regn och blåst. De fick gå in i stallet med torrt hö och varm halm istället och det verkar de uppskatta! 

Fårgrindarna däremot uppskattade de inte. Det tog en evighet att få in dem med Monster. Blir svårt att träna fålla med Yeti om de inte köper fållandet bättre. Kanske ska ge dem mat där? De är ju lite allmänt skeptiska mot både folk och fä..

Vi vallade hos Susanna i onsdags och då gick det mycket bättre än gången innan. Monster börjar fatta look back och Yeti gjorde fina hämt men ibland blir ganska störd om det står en människa i flocken. Träna träna! Sen har han en tendens att glida på vänster flank både vid drivning och fösning. Monster tappar å andra sidan djur i hämten när flocken är större. Ja det finns helt enkelt lite att jobba på! 

Egna fårgrindar

Trots lite knackig rygg har jag den senaste månaden byggt ihop åtta fårgrindar. Först fyra lite mindre som även ska fungera som lammboxar i vår och så fyra lite större. Nu har jag en egen fålla! Vi har haft grindar i fårgruppen även tidigare men de är så tunga och otympliga att jag bestämde mig för att bygga egna 😉 De här är inte tyngre än att jag orkar bära dem rätt långt!  

Vallningen går lite på halvfart just nu. Dels för att jag hela förra veckan var stel och hade ont i ryggen och dels för att den gången jag försökte rymde fåren ut på landsvägen. Monster tappade fart på den nyplöjda åkern och de smet runt häcken.. Dessvärre är det lätt hänt igen, kanske hjälper det att binda de andra hundarna vid häcken?

Vi var en sväng i Ödeshög hos Susanna och tränade också. Det gick ärligt talat sådär, vet inte vad Yeti höll på med egentligen?  Han tappade får och var helt förvirrad av att Susanna stod vid flocken. I lilla fållan gick det bättre och Yeti var modig fast en bagge hotade honom. Yeti är lite försiktig i såna situationer och tycker det är läskigt. 

Monster och jag tog tag i look back-träningen. Den kan vi ju inte göra hemma alls så det gäller att passa på. Svårt är det att släppa flocken om jag inte hjälper till och gör det lätt, men lite framåt gick det.

Det var en gång tre små tackor som sprang mot solnedgången..

Ja denna kväll kunde ha slutat med att mina små tackor drog mot horisonten och försvann men till skillnad från när ryatackorna drog så gick Monster faktiskt upp och stoppade dem. De är fasligt snabbfotade och känsliga för hunden och de är inte alls knutna till mig. Perfekta får att valla på! Mer klarhet ryorna i temperamentet men inte lika hispiga och vilda 🙂

Jag har perfekta möjligheter att träna just nu. Bonden har ännu inte plöjt upp stubbåkern precis bakom oss och den är rätt stor! Det går både att göra rejäla hämt och långa drivningar och redan ikväll kände båda hundarna av att de verkligen måste hålla avståndet och ett lågt tempo. Hoppas nu att inte bonden plöjer förrän nästan bonde tar fjärdeskörden med gräs på vallarna som.är precis på andra sidan grusvägen. Så här bra som det ser ut att bli i höst har nog aldrig mina träningsmöjligheter i vallning sett ut 🙂