Category Archives: Vallning

Vallkurs!


Det känns lite sorgligt att nästa gång är den sista för denna omgång, det är så himla nyttigt att gå kurs för en duktig instruktör! Önskar att jag kan lösa det så jag kan fortsätta träna regelbundet för Karin, det ger så otroligt mycket! 

Monster har utvecklats massor de senaste veckorna. Han har varit så tajt i flankerna att det påverkat hela honom men nu är han så öppen och har med det fått riktig stil med höga skulderblad och hög koncentration bara jag fick bra redskap att åtgärda problemet. Det känns väldigt roligt och just nu ångrar jag att jag pensionerade honom faktiskt.. Jag vågar lita på att han gör det jag säger utan att fuska och det blir så otroligt mycket bättre när jag kan titta på fåren istället för på en olydig hund 😉

Yeti gick inte lika klockrent idag. Han är osäker och rädd i situationer när han blir ifrågasatt. Idag hamnade vi i en situation där fåren drog till grinden och då märktes verkligen hur jobbigt han tyckte att det är. Vi har en del att jobba med. Fösningen där han inte riktigt förstår uppgiften och modet i nära situationer. Det är svårt tycker jag. Problemet har uppstått eftersom mina tackor varit lite för tuffa för honom, men hur tar vi oss ur denna känsla hos Yeti? Det känns lite jobbigt faktiskt.. Bättre är ju hämten, de är verkligen klockrena. Vi behöver däremot jobba på upptag och framdrivningen, men utgångarna, de är fantastiska 😊

Härlig helg 

Igår kom Anna hit och gosade med lamm! Det var länge sen vi sågs och det var fint att tillbringa en förmiddag ihop medan vi kollade på busiga lamm och kycklingar. På eftermiddagen kom brorsan hit med sina yngsta och det blev ännu mer gos. Det äldsta bagglammen Adam är så otroligt gosig så han nästan ramlar omkull när man kliar honom 😍 Isolde var mest förtjust i kycklingarna och Adrian gillade lammen bäst ❤

Idag åkte jag och hundarna till Ulrika och vallade en stund på hennes ryor! Det var nyttig träning, Yeti fick en ordentlig genomkörare på att gå ur balans och ta mina kommandon även när det inte alls är logiskt i hans huvud. Monster tränade på att göra snygga flanker även när det hettar till. Han går så himla mycket bättre nu! Riktigt läcker 🙂

 Idag har det varit riktig vårvärme och inspirerad av Ulrika har vi planerat lite blommor,  Arvid och jag. Räfsat lite löv, klippt bort lite skruff och så. Jag har nån idé om hur fint det kan vara med blommor och fina grejer i nån slags harmoni men det är fasen inte lätt att nå ända fram. Skulle vilja ha en inredningsarkitekt inne och nån trädgårdsinredare ute. Eller vad heter det? Inte trädgårdsutredare väl? 😂😂 Nåja, ni förstår vad jag menar 😊 En sån skulle jag vilja anlita! 

Monster fyller 8 år!


Hela 8 år sen är det Monster föddes i Andrarum! Tänka sig att det var så länge sen Monster var en knubbig liten valp? 

Han har förgyllt mitt liv ända sen dess. Varit världens roligaste kompis som.hngt med på allt och hittat på bus utöver det vanliga. Som att bita sönder korken på en flaska gin, bli full av att äta 8 ojästa lussebullar och göra om det fast med surdegslimpor. Vi har tävlat en massa agility och tränat mycket vallning och numera är det bara vallning som gäller!  Så även idag, på födelsedagen!  Monster går kurs för bästa Karin och får dessutom en massa beröm minsann! Mycket finare rörelser och stil och riktigt läcker minsann! 

Vallkurs för Karin S

Vid fyra tillfällen har ÖVK bjudit hit Karin Söderberg för att hålla vallkurs på Säby strax utanför Linköping. Trots att alla tillfällen är på vardagar anmälde jag mig raskt tillsammans med Ulrika. Det är ju perfekt att dela på t ex två timmar så hundarna och mattarna får vila lite emellan. Igår var första tillfället och jag vill ha lite allmän hjälp och input med Yeti och hjälp med flanker med Monster. 


Yeti var först ut och jag fattar inte att jag inte har fattat hur lite han kan höger och vänster. Det blev vår läxa kan man säga! Yeti är lite osäker när det gäller att driva mina tackor men det syntes inget av på de här fåren. Bra det! Sen gjorde vi hämt och Karin sa ”Grattis till en naturlig hämtarhund! Du behöver inte träna hämt!” Det var ju himla kul att höra, särskilt som hon innan sa att han hade drivningar naturligt också. Det är ju en sak jag verkligen gillar med Yeti, att han är balanserad och både kan driva och flanka, men det är ju alltid kul när någon annan säger det 🙂 Däremot behöver vi träna på tempot i framdrivningen. Jag släpper igenom för mycket kan man konstatera. 

Vi fick två läxor, Yeti och jag. Dels höger/vänster och dels att jag ska lära in ligg och fram med visslan. Vi påbörjade träningen idag och visslan gick bättre än höger/vänster kan man väl säga.

Monster fuskar nåt otroligt i vänsterflankerna och även där släpper jag igenom för mycket. Nu är det nolltolerans!  Och jag ska köra bort honom med ett gå bort och stå lite bakom honom så han svänger vänster och bort. Det funkade bra! Sen kollade vi på delningar och där fuskar Monster nåt helt enormt med flankerna. Så vår läxa blev att ställa upp en delningssituation men att egentligen ha syftet att träna flanker. Hehe 😈. 

Monsters läxor blev att träna på flanker vanligt och i delningssituationer så det har vi gjort idag. Vanliga flanker gick kalas så träningen igår gjorde verkligen nytta. Däremot i delningen… Ja herregud. Men mycket träning och nolltolerans gör säkert susen.

Karin var som vanligt super, hon tänker hundträning och är pedagogisk både mot mig och hundarna. Jag är alltid träningspepp när jag kursat för henne 🙂

Ulrika och Ester!

Vallningsclinic i Smedstad! 

Trots rubriken har hundarna hade världens tråkigaste dag idag. Jag har sett får hela dagen, hundarna inte ett enda. Trååååkigt! Men roligt för matten som hört och sett Karin Söderberg visa egna unghundar och instruera andras! Hur man tänder och tränar unghundar i vallning stod på schemat denna späckade dag som ÖVKs trivselgrupp hade ordnat! 


Vi var en stor samling som fick lära oss om hur och när unghunden kan tändas och hur Karin tränar grunderna. Mycket har jag hört förut (jag har ju gått för Karin några gånger förut)  men en del var nytt och allt var väldigt nyttigt att höra! En glömmer ju en del mellan varven.. 

Jag gillar verkligen Karin av flera anledningar, hon är lugn, pedagogisk och hon tränar på ett sätt som inte kräver att en har en massa naturlig pondus. Jag blev lite pepp på att träna men det går ju knappt på mina förhoppningsvis dräktiga damer. Vad jag KAN träna däremot är ju visselsignaler. Då kan fåren mest stå still medan hundarna jobbar. 

Sen är ju frågan om när en vet om de är dräktiga?  De är ju inte särskilt runda ännu med ca 6 veckor kvar..?

Gunvalds framtid 

Det är rätt dött här numera, jag går i något slags vankelmod vad jag ska göra med bloggen. Skriver jag om vår vardag här hemma intresserar det inte så många, skriver jag om mina åsikter så går det dåligt. Så.. Vad göra? Så mycket händer det inte för tillfället,  inte i kategorin passar på bloggen iaf.

Men, jag har byggt om i stallet de senaste veckorna. Rivit en boxvägg så fåren fått runt 18 kvm istället för runt 10. De går ju ute mest, men jag insåg att när de lammar och behöver ensamboxar så hade jag ingen bra lösning. I höstas snickrade jag grindar och nu går det att göra fyra små boxar och teoretiskt sett så kan varje får ha en egen box. Det vore osannolikt att det kommer behövas, men baggen och 1-2 tackor kan ju behöva stängas undan samtidigt. Jag har ett par fästen kvar i väggen och jag ska fixa klart ett par höhäckar men annars är det färdigt! 

Gunvald, baggen, har jag haft ångest för. Åsenfår brunstar året om och jag har ingen plan för vart jag ska ha honom i sommar. Eftersom vi är med i MV -programmet kan han inte gå med vem som helst så det är svårt att låna ett sällskap. Skicka honom funderade jag på men då sa P ett bestämt nej! Skicka snälla Gunvald, hundfåret som bara vill kramas och som viftar på svansen bara man tittar på honom, det går ju inte! Så det blir kastrering. Idag har vi därför varit hos distriktsveterinärerna i Borensberg och gett stelkrampsspruta. Fördelen är att om jag får för mig att skaffa bagge igen så är sällskapet löst 😉 Vet däremot inte hur jag ska kunna valla i sommar när han går mef tackorna men det får väl lösa sig på något sätt.

När Gunvald var i transporten passade jag på att valla lite. Tackorna ska inte ansträngas men små korta pass i hagen tror jag går fint. Monster var överlycklig, söthunden ❤ Båda vallar så lite nu, de bara tar in fåren i stallet på kvällen, så de var lite heta men gick riktigt bra efter en kort stund.

Ny inredning! Den gamla väggen gick där grindarna står.

Vallning arrangerad av ÖVK

Östergötlands vallhundsklubb ordnade vallträning för medlemmarna idag! Superfint ordnat med en 25a, en naturhage och en bana med nya VP uppställd! Dessutom hade värdparet Barbro och Lasse fixat glögg och tilltugg!  

Jag körde båda hundarna först på naturbanan och sen på VP-banan. Först var de lite heta och fåren också. Men med tanke på hur lite vi tränat gick de riktigt bra ändå.

Nya VP var kul att testa på. Längre sträckor, längre hämt, ränna och delning skiljer från det gamla. Jag körde fullt hämt men gick ut halva sträckan själv eftersom dels att ingen av dem är så van vid utställare och dels för att det blåste så mycket att hundarna hade svårt att höra. 
Yeti gick lysande! Hans tempo är så himla mycket bättre efter Bobby-kursen. Han hämtade utan att valla emot utställaren, höll ett bra tempo och klarade både ränna och fålla in och ut riktigt bra! Förbättringspotential på att få ut djur från staket och på höger och vänster. Men fösningen går himla mycket bättre än vad den någonsin gjort! Delning hoppade vi över, det kan inte Yeti än.

Monster gick också väldigt bra! Fint hämt och även han har gått ner i tempo! Han skulle ha klarat VP om vi kört idag, om jag nu inte gått ut på halva hämtet vill säga 😉 

Jag fick en nytändning vad gäller vallningen och visst jäklar ska Yeti klara VP i år! Så svårt är det ju inte med lite höger, vänster och delning 😉

Höhäck, stall och fönster

Jag är såklart väldigt glad över att vi har ett stall men perfekt är det ju inte. Den sämsta grejen är nog att alla dörrar öppnas och stängs med ett sån stängningsmekanism som är vanliga i boxar. Visst att ha såna till själva boxarna men till stalldörren? Blåser dörren igen när en är i stallet, ja då sitter en där. Förhoppningsvis har en med dig en telefon, annars kan ju väntan bli ganska lång.. Så länge en boxdörr är öppen för fåren kan en ju visserligen hoppa över två väldigt höga boxväggar, men smidigt är det knappast. 

Idén med uteboxar funkar kanske bra med hästar men mindre bra med får. Själv skulle jag föredra ett stall där man når boxarna inifrån! Närmsta planen är att ta bort väggen mellan fårboxen och den mindre boxen så att det blir rn större box. Sen kanske jag skulle göra en grind från stallet direkt in till den boxen?  det vore smutt. 

En annan brist som stallet hade är att det bara fanns två mindre fönster. Ett av dem var på gaveln som blev hundhus men då blev ju stallet ännu mörkare. Nu har ju fåren gått ute med tillgång till stallet tidigare vintrar men i vår när lammen kommer vill jag ju kunna stänga in dem utan att de måste leva i mörker. Samma mörker rådde i hönshuset, bara ett litet fönster i dörren räcker ju inte som ljuskälla. Under sommaren var det ju ok, de var ju ändå ute jämnt, men nu är det ju omöjligt och dessutom olagligt att inte ha dagsljus till hönsen. Min pappa hade två fönster över och vår snälla granne (som med sin fru har hönsen ihop med oss) har nu sågat ut hål och satt in ett fönster i hönsens del av stallet och ett i fårens box! Det blev superbra och jag är så nöjd!

I helgen har jag snott ihop en höhäck till fåren! De har fått hö i skottkärran ute men det blir så mycket spill! Den är inte perfekt med tanke på benen längd och så, men jag är riktigt nöjd! Någon form av tak behövs också om jag ska fodra ute även regniga dagar men de kan ju faktiskt äta inne också. .

Jag vallade idag också men det gick riktigt dåligt med Yeti. Den nya tackan Erika lyssnar inte alls på honom utan går fram och vid ett tillfälle tog hon sats och stångade honom hårt i sidan!  Stackars Yeti är ju rädd för henne! Baggen också för den delen..Vet inte riktigt hur jag ska göra, får kanske sätta lina på honom och ha en pinne att peta på fåret med? Det blir dumt när jag använder piskan för att peta på fåret, då backar Yeti undan och tror jag skäller på honom! Jäkla dilemma.. Jag behöver ju lyfta honom samtidigt som jag behöver sätta åt tackan, helst så att hon tror det är Yeti som gör det.. Han fick iaf in dem i stallet så han fick lyckas ordentligt med något på slutet. 

Ditt och datt

Det är klass 2-varning här och vinden viner runt knutarna. Fåren är inne i stallet och hönsen instängda allihopa men det var på håret! Det ligger en presenning på hönsgårdens tak som fladdrade i vinden och skrämde hönsen så de inte vågade gå in. 5 hönor och en tupp var kvar ute när mörkret föll och när jag fått ner presenningen var det nästan omöjligt att få in dem.. De hade satt sig på grenar och under täta träd och var beredda på att tillbringa natten ute. Till slut var alla inne utom Heidi och henne hittade jag till slut i granhäcken med hjälp av pannlampan. Hon vimsade runt en del innan hon försökte ta sig igenom ett för litet hål i staketet och då kunde jag fånga henne. De är verkligen inte några nattdjur, våra befjädrade vänner! 🙂

Fåren klarar säkert egentligen att vara ute men de skakar ofta om det blåser och regnar och det känns bättre att ha dem inne. Det är lättare att ge dem torrt hö inne och vattnet fryser inte. De är däremot rätt skeptiska till att gå in. Erika och Gunvald är helt med på noterna och fattar vitsen med stall men de andra tre… Sakta går det åtminstone åt rätt håll och idag tog det inte alls lång tid att få in dem.  I tisdags tog det 30 minuter tror jag och jag hann tom få synbortfall och migränhuvudvärk innan de var inne. För varje gång går det lättare och det är ju positivt! 

Jag vallade lite idag med. Monster har svarat väldigt bra på träningen. Han kan dessvärre bli stillastående när han inte får trava. Det är antingen eller liksom. 

Bild från i söndags, då var det ☀!

Yeti mindes inte först sakta -träningen men kom på det snabbt. Sen gick han så fint så fint! 

Bild från i söndags, en soligare dag än idag 😉

De är inte helt lätta att valla på de här fåren. Gunvald är tam och är helt obrydd om hundarna. Skulle nog ha valt en mer skygg bagge.. Han är omöjlig att valla, går rakt emot hunden och nosar på dem. Eller springer efter mig som en, ja, hund. Erika är också lite speciell, hon går också fram till hundarna men har iaf lite mer respekt. De andra tre var ju inte heller invallade men de uppför sig ändå lite mer väntat.. Hundarna vill helst ignorera Gunvald och Erika men det är ju inte bra heller. Gunvald får nog stå i fållan och äta när det är dags att träna så hoppas jag att Erika faller in i ledet så småningom. 

Hela flocken!

Tänk om inte fått in Heidi, då hade jag inte kunnat sova i natt!

Vallkurs för Bobby Dalziel 

I två dagar har jag och Yeti drillats av en av världens bästa vallhundsförare, Bobby Dalziel. Jag hade tänkt gå med båda hundarna men valde att fokusera på Yeti. I efterhand känns det både bra och dåligt,  bra för att vi verkligen kom någonstans med Yeti, men dåligt för att jag hade behövt drillats med Monster också. Dock tror jag att jag ska försöka använda samma metod på Mon hemma!

Bobby är kungen av linor! Han har linor som är 600 m långa som han använder genom att lägga runt stolpar så att han kan kontrollera farten och riktningen på hunden. Genialt egentligen eftersom man kan hindra hunden från att göra fel! 

Med Yeti valde jag att fokusera på tempot och lära in ett sakta. Det låter och känns basic men eftersom det är en genomgående brist hos alla mina hundar så är det ju väl värt att jobba med! Bobby lär sina valpar att gå sakta i lina först och lär sen in framdrivningen INNAN han lär in utgången i hämtet. Yeti har rätt hyfsade utgångar men är för snabb i framdrivningen och jag har inte riktigt kontroll där än. Egentligen är det inte så tokigt tycker jag men jag behöver kontroll på tempot!

Yeti viker av i en flank och springer om jag sätter lite press på honom men med lina på kom han ingenstans. Alltså var han tvungen att röra sig framåt. Men gick han för fort bromsade linan honom. När han kopplat det lade vi på ett kommandotolken tydliga signaler från mig. När tempot är för högt går jag mot honom och när tempot sänks backar jag. Simple as that! Det svåra är tajmingen, något som Bobby är expert på men inte jag.. Målet är att det ska funka även på flera hundra meter och då har jag kontroll och kan göra lugna framdrivningar! 

Det här är nog det mesta användbara tips jag fått vad gäller tempot och även en vallning som är oerhört lugn och balanserad! Inget skrik eller härj, inget krav på mig att visa pondus utan bara tydlighet och visserligen ett lågmält hot när hunden gör fel,  men ett hot som aldrig innebär våld och så noga med att lyfta hunden när den jobbat fint! 

Nu ska det bli intressant att applicera kunskaperna här hemma och även på Monster 🙂