Nya fårbetet är vackert!

Tackorna har flyttat ut på bete och i år är de på ett nytt ställe vid Svartån. Idag åkte jag och Lovis dit med hundarna. Jag har tränat Yeti och Jinn, hundarna har badat och Lovis har ätit fårbajs. Tydligen var det inte så gott för hon spottade ut.

Det nya betet har naturligt vatten, ett litet vindskydd, skugga och mycket gräs som tydligen var grönt även 2018! Dessutom är det väldigt vackert! Det enda som saknas är promenadvägar. Just nu går det att gå längs med vattnet men jag gissar att kor går där sen. Men men, kolla in detta!

Det finns också en liten grillplats med träbord och bänkar i hagen. Här kommer de trivas, damerna. Och vi med!

Några som tyvärr däremot inte trivdes i sin hage var nyinflyttade baggen Didrik och lammet Finn. De gick rakt igenom staketet och Pascal och jag fick fånga in dem i grannens trädgård och köra hem dem kl 22 igår kväll.

Tröttsamt är ordet minst sagt och jag vet just nu inte riktigt vart jag ska göra av dem.

Fredag och vallkurs för Mosse

Lovis sov två timmar idag på förmiddagen och trots mina principer att göra roliga grejer när bebisen sover städade jag. Det behövdes verkligen och jag gillar att gå in i helgen med ett rent hem. På eftermiddagen gjorde jag till och med rent i avloppet i badrummet så nu känner jag mig duktig och i behov av vallning med Jinn och Yeti samt godis efter maten.

Jinn och jag var på vallkurs för Mosse i onsdags! Det var mycket givande och jag hoppas verkligen att jag kan hålla i det nu. Eller vad är det jag säger? Jag ska såklart hålla i det! Jag tyckte det var en riktigt bra timme och jag fick med mig massor!

Mosse har en väldigt pondus och Jinn var helt avslappnad redan efter några minuter. Bara det är ju fenomenalt. Många av våra problem (som jag hade skrivit ner i telefonen och läste upp innan vi började) kommer sig av att Jinn inte är avslappnad utan het och spänd. När hon slappnade av rör hon sig bättre på flanken, hon stressar inte upp till kl 12 och blir grund eller råkar dela flocken av misstag.

Jag fick med mig väldigt bra saker att träna på varav den viktigaste är att aldrig träna om hunden inte har rätt mindset! Det ska förekomma noll träningspass här nu med en het och spänd hund och det måste jag vara 100 % konsekvent med.

Min känsla i vallningen har varit dels att att Jinn är en hal tvål som jag inte får fatt i och dels att jag skriker och skriker för döva öron. Det är paradoxalt eftersom Jinn är otroligt lyhörd i vardagen. I vallningen har hon lärt sig att jag skriker och har slutat lyssna. Men nu ska jag ta tillbaka lyhördheten och se till att hon lyssnar genom att driva igenom att hon kommer. Det är så himla enkelt egentligen. Även när hon glider på flanken, lägg henne och ge ett kort kommando så hon hamnar i ursprungspositionen. Så himla enkelt och tydligt.

Jinn är en känslig hund som ju vill göra rätt men även på sitt sätt och med fart. Att utnyttja lyhördheten, få till lugnet och vara tydlig med vad jag menar är nog receptet för att vi ska komma vidare. För hon HAR fina rörelser när hon är lugn och hon kan ju saker! Jag kände mig glad och peppad när jag åkte därifrån och träna redan på kvällen i onsdags. Och det gick bra! Även Yeti svarade väldigt fint på nyheterna!

Jag vill ju ta vp med Jinn i år och gärna komma ut på banorna. Vi får se hur det går med den saken men Yeti är iaf anmäld till en start! Om inte annat ger det mig lite erfarenhet.

Håleberget

När Lovis var kanske en månad gammal åkte vi till Håleberget strax norr om Motala och gick den längre slingan som är 2,1 km. Det var kort tänker ni men jag upplevde den som rätt lång. Dels är den väldigt brant med östgötska mått mätt och dels glömde vi en påse som Pascal sprang tillbaka efter men hittade inte, så vi vände tillbaka allihopa, hittade påsen (som gömde sig bakom en utskjutande sten), och fortsatte. Jag var också relativt nyförlöst och inte så stark och vi gick fel på ett ställe vilket gjorde att vi fick klättra på ett brant ställe. Det var lite utmanande med en nyfödd på bröstet!

Tillbaka hit åkte vi i lördags och det som i mitt minne var runt 5 km och tog flera timmar, tog i själva verket runt 1,5 timme med fikapaus och är alltså en ganska lagom runda om man inte vill gå jättelångt.

Utsikten är fantastisk, det är inte så mycket folk och det rinner en söt bäck lagom för att vattna hundarna i.

Vi ska åka till fjällen och vandra i sommar och behöver lite stigning i benen. Nu behöver vi fler lite lagom långa turer med lite branta partier. Har ni några på lager?

Påsken sent omsider

Jag var ledig med båda barnen medan Pascal jobbade och då gäller det att hitta på saker att göra så vi inte går varandra på nerverna hemma. Och så vill jag såklart att Arvid ska göra meningsfulla saker på sina lov.

På måndagen blev stickcaféet inställt och vi åkte istället till Yvonne en sväng med äppelpaj och ägg. Yvonne och hennes man Ruben skaffade hönsen tillsammans med mig för 6 år sedan. Ruben har tyvärr gått bort och Yvonne har flyttat men jag försöker se till att hon får ägg från våra höns när jag har över och lite tid över. Arvid tycker mycket om att vara där och pyntade hennes påskris!

På tisdagen åkte vi till Skäggetorp och pysslade en kanin av en strumpa och ris med Arvids bästa kompis Noa och hans mamma och syster. Det var dans också men det var tydligen inte så kul, medan fika och pyssel föll barnen mer i smaken. Agora center i Skäggetorp är verkligen jättefint! Det finns studieplatser, bibliotek, ett litet fik, dansstudio, en riktig liten oas. Arvid följde med Noa hem och sov över där! Första övernattningen hos en kompis sen Lovis föddes!

Lovis somnade i sjalen på pysslet ❤️

På dymmelonsdagen var Lovis på BVC och sen blev vi bjudna på lunch hos Veronica, Noa och Ingrid! Sen begav vi oss mot Kärna församlingshem för att påskpyssla! Barnen lekte mest men Arvid och jag pysslade ett ägg var medan världens snällaste bebis tålmodigt väntade innan hon somnade på tutten och fick sova på ett fårskinn i ett hörn ❤️

Årets påskris!

Vi hade tänkt att åka till Agora på äggletning på skärtorsdagen men eftersom det skulle brännas koran och demonstreras så hoppade vi bokstavligen på YOUMP istället. Det visade sig vara ett mycket klokt beslut eftersom det blev fullständigt kaos i Skäggetorp. YOUMP däremot var lagom mycket kaos med hoppande barn. Arvid var helt genomsvettig efter två timmar. När vi kom hem gick Arvid påskkärring en sväng! En tradition som verkar vara på väg ut till favör för Halloween.

På fredagen var Pascal också ledig och vi åkte till ett nytt naturreservat i Ljungsbro. Vi har varit där en gång tidigare men då var bara halva sträckan färdig. Nu gick det att gå hela! En fin liten sträcka men man kommer inte runt utan måste vända längst bort.

På påskafton gjorde vi inte så mycket men på påskdagen åkte vi till Kolmården! Det är ju mer som en nöjespark än en djurpark numera med Bamses värld och Wildfire. Det var påskigt med stora ägg och djuren var ute mer än på sommaren när de mest vilat i skuggan.

Tigrarna var aktiva och nära! De skulle nog helst äta upp oss.

På annandagen målade vi ägg, det var ju förnämligt att faktiskt få till det! Jag lade också in ägg i kläckaren och under hönan Heidi! Nu blir det förhoppningsvis kycklingar om tre veckor!

Och det var den påsken det!

Det gör ont

Det gör ont att ta in vad som händer just nu. Det som händer i Ukraina och det som händer här. Att läsa rubriker om att någons hela familj dödats av ryssarna, om våldtäkter, avrättningar och dessutom om de barn som i framtiden kommer att lära sig att Ryssland och Putin är befriarna i de områden som är och/eller blir ryska.

Det gör ont för det är så hemskt. Det är ofattbart att det händer just nu och att världen står och tittar på. Ja vi ger pengar och vapen men i slutändan är det ukrainarna som får försvara sig. Det är ren ondska att människor gör så mot varandra och ryssarna är onda fast de också är offer i detta för hur blir man sådan att man kan göra så mot någon?

Jag läser lite om kriget men inte allt för jag orkar inte. Jag orkar inte ta in all smärta jag läser mellan raderna, måste stänga det ute för hur kan man ens ta in att någon utplånar ens barn? Hur fortsätter man ens leva?

Och det som händer här, bara en dryg mil bort, där kastar människor sten mot polisen för att nån tokig människa sagt att han vill bränna en bok. Den där människan har inte ens varit där, men bara hotet om att han kanske kommer var tillräckligt för våldsamt upplopp och att de ger sig på polisen.

Och härutanför så fattar man ju narrativet, att den dör tokiga människan bara vill att Skäggetorpsborna ska flippa eftersom de då framstår som ociviliserade vildar som inte går att ha i ett samhälle och det är så vansinnigt att de beter sig exakt som ociviliserade vildar. Tänk om de kunde tänka att det bästa är nog att gå hem och kolla på Netflix och fika med familjen och i stillhet svära över män som åker på bokbrännarturné? Om de bara kunde inse att det är en enda människa som tjänar på deras ociviliserade beteende och det är just han som de avskyr?

Och mitt i detta känner jag mig bara ledsen och uppgiven över krig och våld och stök och bråk och samtidigt har jag en fin helg med min familj med äggletning och en dag på Kolmården och jag hinner nog klippa klart fåren imorgon.

Högt och lågt och fult och fint och hemskt och vackert och mitt i allt står jag som en liten människa här på jorden och ska härbärgera alltihop.

Två månader av Teroldego!

Igår blev min första sjal Teroldego klar! Inatt har den legat på tork och nu är den klar att användas! Så otroligt mjuk och fin är den 😍

Jag är nöjd med färgerna och mönstret, det finns säkert fel men jag har haft som princip att inte repa utan bara justera antalet maskor om jag hittade fel. Annars skulle det tagit ännu längre tid. Möjligen borde jag virka en kant men jag är ganska säker på att garnet inte räcker. Vi får se om jag tycker det är värt att köpa en härva till efter lite användning.

Stor! Köksbordet är ändå 2 meter långt!

Jag har lärt mig sticka spets nu, det är riktigt kul! Bollar ska jag däremot inte göra så många igen, det tar en himla tid.

Detta är också det första jag stickat efter beskrivning på engelska! Det gick väldigt lätt med hjälp av Youtube, och det känns skönt att ha rivit av det plåstret.

Fler än 200 bubblor tog tid att sticka!

Nu ska jag ner i det luddiga träsket ett tag! Jag har börjat på Cumulus blouse i borstad alpacka! Sen blir det mohair. Jag har en tanke om att jag inte ska köpa tröjor alls utan bara sticka i framtiden. Undantaget blir linnen i bomull, det använder jag ofta och det är svårt att ersätta med stickat tror jag. Byxor, strumpor, underkläder och regnkläder får jag också köpa, men annars går ju allt att sticka 😅

Fy hundan vilket väder!

Jag har jobbat hårt med att bli klar med spetsstickningen på min sjal och gick i mål nu på eftermiddagen. Nu är det bara slätstickning i blått kvar, sen ska den blockas och SEN ska den minsann visas upp. Nu blir det ingen sjal på länge tror jag. Istället blir det fluffigt för hela slanten, borstad alpacka och mohair. Jag har två tröjor och två koftor i min kö. Sen tänkte jag testa patent! Det finns så mycket att testa inom stickning som jag inte hade en aning om fanns för bara ett halvår sen. Jag lär mig otroligt mycket på stickpoddarna jag lyssnar på, dessutom är de väldigt trevliga. De gör mig glad helt enkelt.

#ikläddstickat och #trådverk!

Jag har skjutit upp hundarnas promenad så länge jag kunde idag på grund av det dåliga vädret. Men till slut fick jag på mig och Lovis kläder och gick ut. Då var det barmark och jag tog lågskor, en timme senare var det flera cm snö på marken.

Såhär såg det ut när Lovis sov i vagnen och jag stickade för glatta livet.
En mycket snöig hund med istappar under hela magen och baksidan på benen

Promenaden var kanske inte riktigt lika vidrigt som jag tänkte innan, förutom en stund på mitten som var precis så vidrig som jag trodde den skulle vara. Stark vint och finkornig vass snö.. Sen kom tung snö och Monster blev som en snögubbe.

En hund som tycker att hon kan få gå in nu

Fåren fick hö inne ikväll och även igår. Jag är rätt glad att jag inte klippt dem. Fårens långa ull och att vi fortfarande har vinterdäcken på är saker att vara tacksam över just nu.

Lite sjalnördande

Jag borde ju nästan ha en stadig punkt varje månad om sjalarna som passerar här. Genom semestersjalsgruppen passerar en hel massa vackra sjalar som jag får prova en en vecka eller så. Sen har jag några jag lånat på längre tid av en granne och ett gäng som är mina. Det är nog såpass att det får bli flera inlägg, faktiskt 😅 Här kommer ett gäng sjalar jag testat!

Mina sjalar är till höger, lånade till vänster

Denna vecka semestrar jag Trådverk Moonlit, 100 % silke och otroligt mjuk och gosig. Den är något glidig för min smak tror jag ändå, det är lite svårt att få knyten att hålla. Men så vacker och vilken lyster!

Trådverk Moonlit

För ett par veckor sedan semestrande vi istället Sling studio Buzz Aureate No Wool, stl 6, 80 % bomull, 12 % silke, 8 % lin. Den var riktigt trevlig, bra grepp, lätt att få till bra knyt som håller en hel promenad.

Buzz Aureate No Wool

Veckan innan var Woven wings Stockinette Rainbow fish, stl 4, 58 % egyptisk bomull, 20 % lin, 15 % merino, 7 % mullbärssilke här på besök! Den var inte helt inbruten ännu och därför lite hård, men den blir nog gosig sen. En ganska tunn sjal men med en vacker lyster.

Woven wings Stockinette Rainbow fish

Min stora favorit var här samma vecka som ovan, Melica Wovens Night Owl av bomull och silke. Den var helt otroligt vacker, lätt att knyta med, satt på plats även långa promenader och gjorde att Lovis kändes som nyfödd. Dessutom gosig och mjuk som ett gosedjur. Min favorit! Tyvärr lite för dyr för mig att köpa.

Melica Wovens Night Owl

Den allra första sjalen som var här var Vanamo Kite Nokkonen i bomull, lin och merinoull! Den var lite kort för oss, men jag gillade den mycket! Skulle gärna ha en Vanamo någon gång.

Vanamo Kite Nokkonen

Yeti fyller 9 år!

Yeti fyller 9 år idag! En hund som verkligen funnit sig själv med åren och som nu är trygg, lugn och en helt underbar hund som jag kan lita på till 100 %, både med Lovis och hos fåren. En härlig herre som både kan vara barnvakt och bli dragen i pälsen utan att gå därifrån och vara lekkamrat till Jinn och brottas liggande på rygg medan han blir biten i halsskinnet. Yeti är en hund som ställer upp, på arbete och på lek likväl som han är bästa goskamraten soffan. Grattis min fina Skluff, må du leva många år till ❤️❤️❤️

Jag är klippan

I senaste avsnittet av podden En varg söker sin podd pratar Liv och Caroline om föräldrarskap och om hur David Eberhart t ex pratar om att han är en auktoritär förälder eftersom barn mår bra av att det (enligt honom). Jag tycker det är väldigt roligt eftersom David precis blivit av med en chefstjänst pga att han raljerat på Youtube över när Bianca Kronlöf pratar om ett övergrepp i Min sanning. Vad är det som gör en människa till en god förebild kan man fråga sig? Ska man följa Eberhart verkar tröskeln onekligen rätt låg.

Liv och Caroline fortsätter prata föräldraskap och Caroline säger en sådan klok sak i klippet nedan, nämligen att hon använder sig av mantrat

Jag är klippan

för barnet att stånga sig emot. Alltså att barnet får vara barn i den givna situationen och vara arg, ledsen eller trotsig, medan jag som vuxen är just vuxen och inte barn.

Jag tycker det var så himla klokt att jag ville dela med mig. Jag lyckas verkligen inte vara vuxen och klok alla gånger för det är banne mig svårt att vara förälder. Men att tänka att jag som vuxen ALLTID är ansvarig för min och barnets relation, oavsett hur barnet beter sig och att tänka att barn är inte jobbiga, de har det jobbigt – det hjälper mig att lyfta blicken. Att tänka JAG ÄR KLIPPAN ska jag också ta med mig tills nästa gång det behövs.

https://aca.st/ffc619

Lovis får illustrerara glädjen i föräldraskapet ❤️