Bloggarkiv
Snart smäller det!
Redan nu i slutet av veckan kommer byggarna att påbörja vår konvertering till vattenburet och jordvärme! Det har gått otroligt fort och eftersom jag lämnade in ansökan till kommunen i torsdags så kändes det verkligen tveksamt om det skulle gå. Men nu har vi fått grönt på telefon! Nu är det röjning på gång här, kattvindarna måste tömmas och det rum vi använder minst hamnade i ett fullständigt kaosläge när vi ikväll tog bort två garderober och ett inbyggt skrivbord eftersom det var nödvändigt för rördragningen. Vi har inte riktigt vetat vad vi ska göra med det rummet, men nu är det helt klart att det måste spacklas, målas om och få nya lister. Det blir nog ett vettigt rum till slut och det känns ändå bra att få bort det inbyggda skrivbordet 🙂
Utöver detta har jag sytt en riskudde för eventuellt behov om några veckor. Den blev supersnygg, eller vad tycker ni?
Dessutom gott folk är detta dag 100 i bloggutmaningen blogg100! 100 inlägg på lika många dagar, det ni! Nu blir det möjligen inte lika frekvent bloggat framöver 😉
(Blogg100, inlägg 100)
Skillnaden mellan blommor och ogräs
Blommor får en kämpa för att de ska överleva och trots att en verkligen försöker så ger de upp andan och dör. Anledningen är oklar, för mycket vatten, för lite vatten, för lite… livsvilja?
Det var fina blommor på den här en gång i tiden
Sen har vi ogräset som bara lever och lever och lever trots att en repar och eldar och bara hatar eländet. Torka, översvämningar, hagel och de bara växer och växer.
De här trivs utmärkt i grusgården
Att ha trädgård är ett otacksamt slitgöra! Tur att Pascals squash iaf blommar 🙂
(Blogg100, inlägg 98)
Varför feminismen behövs
Lady Dahmer lägger ut en hel del av de kommentarer hon får när hon skriver om framför allt genusfrågor, men även allmänna påhopp från internettroll. Gemensamt för de allra flesta är att 1. de är män och 2. de tycker att det är viktigare att framhäva att alla män (läs dem själva i synnerhet) inte är elaka än att döma de män som beter sig illa och 3. de tycker att det är fullt acceptabelt att använda hot om våld för att få sin vilja igenom trots att det visar på den totala motsatsen på påståendet i punkt 2.
Till exempel bloggade Lady Dahmer häromdagen om att Maskulint initiativ, någon slags förening(?) som säger sig lobba för jämställdhet (i motsats till feminism(!!)) startades upp av personer som dömts för pedofili. Genast går drevet där männen tycker att det är ett betydligt värre brott att skriva om dessa (icke namngivna) personer än brotten i sig. Att skriva om att någon är pedofil är alltså värre än att utföra själva handlingen i dessa mäns förvirrade hjärnor.
Att driva en feministisk blogg av något slag i Sverige idag är starkt förknippat med att bli förföljd av nättroll, män som på ett eller annat sätt känner sig manade att mobba och hota starka kvinnor med åsikter. Vad de inte verkar fatta är att varje gång en man skriver ner en kvinna för hennes utseende och hotar om våldtäkt och diskuterar hur hon borde behandlas pga hennes åsikter bevisar de bara faktum; Sverige är inte jämställt, kvinnor lever inte i någon form av utopi här och feminismen har INTE gått för långt.
(Blogg100, inlägg 97)
Äntligen hemflyttad!
Idag har vi städat ut lägenheten i Jönköping och lämnat över nycklarna till killen som ska hyra den i andra hand! Vi fick god hjälp av en väldigt snäll kollega och allt blev färdigt på 4,5 timmar inklusive en trevlig lunch med rödbetsburgare på The Munchies. Yeti har supportat genom att vara en snäll och lite däven hund hela dagen, de andra båda fick hänga hos pappa och latcha i trädgården istället. Det känns som ett bra val, det är svårt att städa ca 30 kvm med tre håriga hundar..
Monster ville inte ha kvällsmat när vi kom hem så den stora frågan är nu vad han kan ha ätit och om det kommer generera någon form att kräk eller dålig mage? Jag stoppade i honom en Digest för säkerhets skull, hoppas att vad det än är passerar obemärkt.
(Blogg100, inlägg 96)
Yeti-update
Yeti har ätit kortison i 6 dagar nu och jag tycker nog att han är något bättre. Men eftersom symptomen var så diffusa redan från början så är det svårt att veta. Vi koppelvilar och stretchar för fullt och igår fick han gå lös när de andra var kopplade. Jag tyckte nog att han avlastar något men mindre än innan.
Det jobbiga är biverkningarna av kortisonet. Dels kissar han ofantliga mängder, dels så är han lite matt. På sätt och vis så är det skönt att han inte är sjövild, men jag blir lite ledsen av att se två öron som hålls lägre än vanligt. Men så länge det hjälper så är det inte värre än att vi får stå ut med ledsna öron ett tag.
(Blogg100, inlägg 95)
Wind of change
Sista dagen på jobbet idag på ett år och känslan var – jättekonstig. När jag åkte hem kände jag mig lätt förvånad. Vad ska jag göra nu liksom? 4 veckor hemma ensam och sen runt 1 år till? Men känner jag mig själv rätt kommer sysselsättning inte vara problemet utan att låta bli att greja och faktiskt vila. Nåt litet projekt per dag kanske, men framför allt ska jag läsa böcker är planen.
Utöver detta har vi fått erbjudande om att fixa konverteringen till vattenburet och jordvärme typ jättesnart! Plötsligt blev det bråttom, papper ska till kommunen och banken måste ringas igen. Vi som trodde att vi hade riktigt god tid på oss! Samtidigt är det ju grymt bra om vi får det fixat så snart som möjligt. Spännande och lite läskigt om vi nu kastar oss huvudstupa in i en renovering. Men jag tror att vi aldrig kommer att ångra oss. Det blir nog som med vårt badrum, där drar jag en suck av välbehag varje gång jag går in. Så fräscht, så fint, så otroligt annorlunda emot hur det såg ut innan. Detsamma tror jag att det kommer att kännas att gå in i ett varmt hus med en billig elräkning i handen. Det ni, den känslan går nog inte av för hackor 😉
(Blogg100, inlägg 94)
Näst sista dagen och aw
Imorgon är det min sist arbetsdag! Känns lätt overkligt 🙂 Har rätt mycket att göra denna sista dag och måste vara på jobbet kl 8. Jag har börjat städa ur både kontor och lägenhet, kontoret ska vara tomt imorgon och lägenheten ska städas på fredag!
Jag kom hem för en stund sedan från en aw med gruppen. Det är ett himla trevligt gäng, kommer sakna dem! Inte minst för att flera slutar och har slutat den senaste tiden. Av de 9 som jobbade i gruppen när jag började för 2,5 år sedan är det nu bara en kvar. Det känns som slutet på en era! Men å andra sidan även början på en ny era för min del med småbarnsliv och allt vad det innebär.
Nu väntar sängen!
(Blogg100, inlägg 93)
En vidrig natt och en söt katt
Jag kan ha tagit ut mig lite för mycket igår med ogräset eftersom mitt bäcken protesterade så mycket att jag inte kunde sova på hela natten. Vid 03.30 var jag uppe och åt en nattmacka och vid halv fem somnade jag, äntligen. Sen ringde klockan vid 6.. Jag har varit som en zombie idag och knappt kunnat jobba.. Jag kan inte ligga på rygg, inte ligga på sidan, eller stå eller sitta, ALLT gör ont just nu och det är helt enkelt inte så jäkla roligt. Och ja, det är självförvållat men det är svårt att veta vad en tål när kroppen inte alls protesterar medan en håller på utan istället satsar på att haverera helt och hållet efteråt. Nu ska jag vila i veckan iaf även om hundarna måste ha sitt och lägenheten ska städas på fredag..
Betydligt trevligare var det att äntligen få träffa den urgulliga lilla kissen Ralph och matte Palle! Ralph är inte så liten längre men otroligt söt, en luddboll med stora öron med fina tofsar 🙂 Han var ute för första gången och därför inte så intresserad av mig, men åh vilken fin kissekatt!
Tryggast här inne när en kan kika ut 🙂
Sen tog nyfikenheten överhand! Vilken spännande värld!
(Blogg100, inlägg 92)
Kampen mot ogräset
Att bo i hus är ett ständigt krig. Nästan varje dag utkämpas slag emot ogräset, jag tar lite mark och de följande dagarna tar ogräset tillbaka marken. Totalt sett råder någon slags jämvikt där det konstant finns ogräs, men det tar iaf inte över helt. Idag har jag kämpat ett slag i paddocken. Detta med sandpaddock lät ju väldigt bra på pappret men i verkligheten – not so much. Ett ständigt krig mot ogräs och sten och när det regnar blir det jätteblött. Gräs hade nog varit bra men att göra om en sandpaddock till en perfekt gräsmatta är ju inte gjort i en handvändning. Tack och lov för Murre, vår trädgårdstraktor, som kämpar på i sanden med harven bakom, varv på varv, allt medan ogräset fastnar i harvpinnarna.
Alternativ finns ju, Roundup till exempel, ättika eller bränning. Att bränna funkar dåligt, ättika är nog inte så bra för naturen i längden och Roundup kommer innanför denna trädgård! Att anställa någon för att rensa vore ju det bästa, tänk om en hade råd med det! En utopi!
Men nej, jag kommer nog fortsätta få slita med harv och händer i både paddock och grusgård (vi har inte ens börjat med rabatterna!) tills döden skiljer mig och ogräset åt. Om jag inte bara ger upp en dag och gör gräsmatta av alltihopa.. 😛
(Blogg100, inlägg 91)