Bloggarkiv
6 gånger en vana?
Jag pratar om springandet förstås. Sex gånger med start den gången Anna och jag sprang i Karlstad, kan det har varit den 19 juli? Alltså aningen mer än en gång per vecka (i Florens sprang jag förstås inte alls) och det känns helt okej. Jag vet inte om ni minns mitt motivationstapp i höstas när jag ute i spåret bara tänkte att det är är ju fruktansvärt tråkigt och varför VARFÖR tvingar jag mig själv att göra detta? Det var ett ordentligt motivationstapp eftersom jag inte lyckades fiska upp motivationen igen förrän nu. Bättre sent än aldrig eller? Faktum är att det går rätt så bra. Jag springer inte i några hastigheter, är tvungen att stanna efter uppförsbackarna och hundarna är lösa bredvid, men jag springer! Igår blev det tre km och det är ändå godkänt i dagsläget 🙂
Troll är så himla pigg nu, det är helt underbart! Han mår mycket bättre när han rör på sig mycket, får gå lös, springa och hoppa (mediumhinder) när jag tränar med Monster! Ingen hälta, ingen stelhet! Och detta utan Rimadyl som han har varit utan sedan magen började bråka! Däremot visar han lite väl mycket revben, han gick ner 3,5 kg när han matvägrade och ovanpå det fick ordentlig diarré. Tack och lov så har fastan och det här med att han har fått väldigt små portioner ett tag gjort underverk med aptiten, nu sitter han och dreglar så att det blir pölar på golvet varje gång jag håller på med maten. Inte helt fräscht, men bättre än att han matvägrar… Nu ska han gödas lite, det är ju betydligt mysigare att krama honom när inte ryggrad och revbenen är så vassa.
Monster och jag tränar, senast i måndags, på slalom och svängar. Det är egentligen tre huvudfokus jag har just nu, slalom, svängar och kontaktfält. Ja en sak till, att hoppa 60-65 cm utan att riva.. Svängarna är svårast att få till, de andra fokusområdena är mest mängdträning, inte så mycket nytt. Nu river han nästan bara när han kommer fel i en sväng och det hör ju kanske mer till själva svängträningen.. Jag håller på att lära in back/vänd också, men vi har inte kommit så långt än. Målet är att jag ska kunna styra på håll och kommendera snäva vänster och högersvängar. Det vore grymt, men det svåraste är att hålla tungan rätt i mun. Jag har ju blandat ihop kommandon i hela träningspass i vallningen så risken är tyvärr större än bara marginell.