Bloggarkiv

Vi har gått på vallkurs!

Idag packade jag hela bilen full med barnvagn, fårskinn, Lovis nystickade och mycket tjocka tröja, Jinn och Lovis såklart och åkte till Pizza Hut för en lunch med Lisa!

Sen åkte vi den mycket korta vägen till Säby där Lotta håller kurs. Det är otroligt lyxigt att kunna kursa så nära för någon som är så duktig!

Lovis blev påklädd i fyra lager ylle men var ändå kall om fötterna när vi kom hem. Hur klär man en bebis så att även fötterna är varma egentligen? Jag har köpt tossor med ullfoder och har flera sockor under men ändå är hon kall. Hon är varm om kroppen iaf och verkar ganska nöjd ändå.

Jinn var spänd när vi började så vi gick in i fållan. Det tog kanske en minut innan hon var avspänd och lugn. Men flankerna blir lite tajta och hon glider i drivningen. Där fick jag bra hjälp av Lotta! Jag får ju alltid bra hjälp och Jinn går alltid fint där och sen blir jag osäker och slirar på kriterierna hemma. Jag är hopplös!

Jinn är så jäkla fin och har så fina rörelser när hon vallar med hjärnan påkopplad. En riktig drömhund! Och så har hon den här hopplösa matten som är för seg för att se om en flank är bra innan det är för sent.

Vi tränade delningar också och där blir både jag och Jinn spända. Slappna av är nog det största svaret där. Egentligen skulle vi behöva fler får också, mina är lite få för att dela nu när jag inte vallar på de dräktiga damerna eller den nyblivna mamman. Jag borde kanske ha några fler får, runt 10 tackor eller så. Jag har kanske fått tag på ett bete till så att det faktiskt skulle vara möjligt också. Det är lite klent med en vallgrupp på bara 4 tackor på vintern.

Vallningen

Under vintern har min motivation att träna hundarna varit väldigt låg. Det är inte helt lätt praktiskt heller med en bebis utan kräver lite mer planering. Jinn och Yeti har fått ett pass i veckan ungefär efter jul, vilket är lite sällan men bättre än inget.

Jag introducerade vissla på Jinn förra passet och fortsatte igår. Hon fattade snabbt att visslan betydde något och hon var redan igår mycket mer med! Hon är rätt lugn också och vallningen känns trevlig och kontrollerad. Förrförra passet tog jag ut dem på vallen och då var det lite mindre kontroll.. Jag tröstar mig med att Lotta säger att vi ska ligga precis på gränsen för vad vi klarar, för det är få vi utvecklas. Det innebär såklart att vi misslyckas också, men det är bättre än att köra på säkra kort hela tiden. Jag tycker ju själv att jag fastnar på samma nivå i vallningen så det tänket är verkligen bra för mig.

Jinn är en otroligt trevlig hund att jobba med, så mjuk och lyhörd. Jag tycker hon är lugnare nu efter vilan faktiskt om vi pratar hos fåren. I vardagen blir hon kanske inte riktigt lugnare av att vila om man säger så, haha!

Yeti vallade också och jag fokuserade på tempo och rena flanker. Vi har grejer att fila på, framför allt tempot för jag först nu fått riktig känsla för hur jag ska göra. Blir man någonsin ens halvlärd? Jag skulle behöva en ny hund om året minst för att bli bra tror jag 😅

Monster – vallhunden

Jag konverterar filmer för fullt här, 47 stycken filmsnuttar blev det under två dagar! Allihopa tyvärr i ett format som min dator inte klarar, så nu konverteras allihopa till .wmv-format istället. Det tar en stund, minst sagt. Under tiden tänkte jag passa på och skriva om den andra aktivitet som vi sysslade med i onsdags kväll och igår på eftermiddagen, nämligen att flytta runt lite på Marias får! Egentligen hade det nog räckt med agilityn för att göra Monster trött men jag har lovat honom att försöka valla när vi får tillfälle och eftersom fåren fanns och Maria gav sitt godkännande så tog vi en sväng 🙂

I onsdags hade vi 3 tackor i 25:an och Monster var till en början aningen het i drivningen. Fin i flankerna men kanske en aning het där med. Andra passet så gick han som en dröm! Balanserade jättefint och gick i ett samlat långsamt tempo mot fåren. Han är en otrolig drivhund, så otroligt stadig när han går rakt mot fåren! Det känns som att han kan gå hur länge som helst, fast i 25:an tar ju staketet emot rätt så fort. Igår gick vi ut och körde ett pass i stora hagen och jag gick omkring med ett fånigt leende på läpparna när han omväxlande drev i ett stadigt lugnt tempo och omväxlande gjorde jättefina flanker. Jag har just nu inga kommandon på flankeringarna för att jag verkligen vill befästa tänket. När vi tränade till VP:t så hade jag lite tidsnöd och befäste inte flankerna så bra som jag vill ha dem och därför har vi backat tillbaka till grunderna nu när vi börjat om. Omväxlande framåt och flankeringar alltså! Jag är så himla nöjd med honom, inte minst att han låg plats medan Troll vallade utan en antydan till att röra sig!

Trollebollen fick också valla, men fåren blir aningens mer stissiga när han kommer in. Han har en lite peppig framtoning, både i vardagen och i arbetet kan man väl sammanfatta det som. Fåren rör sig mer och  allt blir lite mer snabbt även om han flankerar fint. Han har lite bråttom i drivningarna men det känns ändå som att han skulle kunna gå att tävla IK1 med om jag bara tränade away/come bye ordentligt. Sen glider han på flankerna också, helt hopplöst dålig på att gå rakt fram mot djuren. Troligen är det ett handhavandefel, likväl som det faktum att han vallar lite mer på lydnad än på känsla.. Men han gör bra grejer och han är en användbar vallhund helt klart! Han känns väldigt trygg och jag kan lita på honom hos fåren till 100 %! Han gör alltid sitt bästa 🙂

Det känns riktigt riktigt skoj att valla igen!